Då den politiska situationen i Storbritannien blir alltmer kaotisk, spänd och polariserad för var dag som går tar många företag och banker det säkra före det osäkra och lämnar landet. Theresa Mays tycks tala för döva öron när hon försäkrar att landet trots det stundande EU-utträdet även fortsättningsvis kommer att erbjuda ett gynnsamt företagsklimat.
Dagen då Storbritannien skulle upphöra att vara en del av EU, den 29 mars, kom och gick utan att unionen blev en medlem fattigare. Den konservativa regeringen bad till slut om att få skjuta utträdet på framtiden då det alltjämt råder brexit-dödläge i Westminster. Theresa Mays utträdesavtal har röstats ned av underhuset upprepade gånger och åsikterna om hur landets framtida förhållande med EU ska se ut går isär, för att använda en ironisk brittisk underdrift. Brexit är således skjutet på framtiden men ovissheten kvarstår.
Landets företagsledare har anledning att slita sitt hår även i fortsättningen. Det är just osäkerheten som ofta pekas ut som boven i dramat vad gäller näringslivet. Kanske kommer företag och banker att kunna fortsätta att verka i landet som förut utan några större problem, även efter EU-utträdet. Men denna typ av aktörer tycker som bekant illa om ovisshet och då det för närvarande saknas ordentliga garantier verkar det säkrast att samla ihop sitt pick och pack och flytta. Sony, Nissan och banker som HSBC har flyttat hela eller delar av sin verksamhet utomlands sedan brexitomröstningen. Listan på företag som ansluter sig till en “Brexodus” från Storbritannien till EU börjar bli oroväckande lång (se faktaruta).
Knivigt läge för småföretagen. Det är inte bara japanska biljättar och multinationella storbanker som lämnar landet, även småföretagen har börjat söka sig annorstädes. Enligt en undersökning som Institute of Directors (en organisation för företagsledare och entreprenörer) har genomfört bland 1200 företagare, hade 16 procent redan konkreta flyttningsplaner till följd av brexitomröstningen medan ytterligare 13 procent övervägde att flytta inom kort.
”Storbritannien kommer att bli en allt mindre attraktiv plats att göra affärer i och med. Och det är inte bara omlokaliseringarna av huvudkontor, de uteblivna investeringarna och fabriksnedläggningarna som spelar in. Till exempel genererar varje jobb inom tillverkningsindustrin ytterligare fem jobb, som naturligtvis är beroende av att sagda industri inte försvinner iväg någon annanstans”, förklarar Paul Hodges, ordförande för Ready for brexit, en oberoende rådgivningstjänst som hjälper företag och organisationer att förbereda sig för EU-utträdet.
Följaktligen befinner sig brittiska företag i en besvärlig sits där de försöker gissa sig till det troliga slutresultatet av det förhärskande kaoset.
”Läget är otroligt utmanande för stora företag, men än värre för småföretagen, framförallt vad gäller personal och kapitalflöden”, förklarar Jessica Dickinson, chefshandelsrådgivare på Confederation of British Industries (CBI), en brittisk företagsorganisation, som representerar 190 000 företag och är Storbritanniens största affärslobbygrupp.
FOLLOW THE MONEY. Utan tillstymmelse till framtidsplan eller gemensam bild av vad väljarna alls har röstat om står beslutsfattarna i Storbritannien inför uteblivna investeringar, fabriksnedläggningar, växande regionala och ekonomiska klyftor, sänkt levnadsstandard samt pyrande folkligt missnöje.
Lagren finns på hjul. Att en stor del av modern produktion och leverans sker inom ramarna för det så kallade ”just in time” (JIT) gör inte saken bättre. Systemet innebär att företag producerar exakt rätt mängd varor som levereras i precis rätt tid. Således undviks onödig produktion och lagerhållning. När metoden fungerar har den uppenbara effektivitetsfördelar, såsom högt kapacitetsutnyttjande, men i en tid av brexitkaos har JIT blivit en riskfylld planeringsfilosofi.
”I nuläget förgrenar sig försörjningskedjorna över EU:s 28 medlemsländer. Och det här är en huvudanledning till att oroliga näringsidkare kontaktar oss. Det finns ju inga stora lagermagasin längre, lagren finns i stället på de stora motorvägarna i Europa, på hjul. Och de löpande banden slutar att fungera när försörjningskedjorna inte fungerar”, säger Paul Hodges på Ready for brexit.
En ”no deal” brexit (vilket skulle innebära att Storbritannien störtar ut ur EU utan ett utträdesavtal) kan snabbt bli väldigt besvärlig, i synnerhet för de företag som sysslar med färskvaror.
Pia Petersson text
Läs hela artikeln i papperstidningen.
///
KOMMENTAR
Råttorna flyr skeppet
Skenheligheten inför brexit är slående. Den rika och mäktiga eliten ser till att följderna brexit drabbar alla – utom dem själva. Storbritanniens rikaste man, Jim Ratcliffe, länge en av de mest högljudda förespråkarna av brexit, har meddelat att han flyttar till skatteparadiset Monaco. Också miljardären James Dyson, vars företag tillverkar påslösa dammsugare, flyttar huvudkontoret från Storbritannien till Singapore – med lägre skattebörda som tilläggsfördel. Samtidigt rapporteras att pro-brexit-miljardärer och företagare köper EU-pass i länder som Malta. Andra så kallade gyllene pass finns till salu på Cypern och i Bulgarien. Anhöriga till beslutsfattare som Nigel Farage, samt en fond där Jacob Rees-Mogg är delägare, har också sitt på det torra tack vare tyska pass samt registrering i Dublin.
Ett överhängande hot är ”brexport”, risken att Storbritannien handikappas i förhållande till EU vad gäller smidigt och rentav tullfritt varu- och komponentflöde, i synnerhet till följd av det nya frihandelsavtalet som EU och Japan har slutit. Produktionsstrategin inom bland annat bilindustrin bygger på planeringsfilosofin just-in-time, där komponenter och halvfabrikat ständigt skeppas fram och tillbaka över gränser. Vad de långsiktiga följderna av brexit än blir, så krävs det mer än en dyr damsugare för att städa upp.
Investmentbanken Goldman Sachs har beräknat att den politiska osäkerheten till följd av brexit har kostat Storbritannien motsvarande 600 miljoner pund (700 miljoner euro) per vecka sedan folkomröstningen sommaren 2016, i termer av uteblivna investeringar.
Torsten Fagerholm
