Är bokslut rena hebreiskan för dig? Ingen fara! Via en snabbkurs kan man lära sig att läsa mellan raderna i resultat- och balansräkningar, skilja friska företag från zombies och förutspå den närmaste framtiden.
Att erkänna fakta är grunden till all visdom: redovisning och bokföring lider av vissa imageproblem
”Bokslut är tråkiga, det hjälps inte. Men med åren lär man sig att uppskatta dem lite. Bokslut är värdelösa som lektyr, förutom kanske för (placerarproffset) Kim Lindström. De är framför allt en källa till siffror”, inleder Anders Tallberg. Han jobbar som Senior Fellow vid Hanken & SSE Executive Education, ett samföretag med Handelshögskolan i Stockholm. Nyligen gav han en serie föreläsningar i ämnet åt Ekonomföreningen Niord.
Efter tre höstmörka kvällslektioner i bokslutsakrobatik delar Forum nu med sig av insikter som kan göra livet lättare för varje ekonom, ingenjör, wannabe-analytiker och privatplacerare.
Tre nivåer. Förmågan att analysera sin egen arbetsgivare samt kundens eller konkurrentens bolag ger nytta på tre nivåer:
För det första kan vem som helst i princip analysera ett bokslut på 30 sekunder. Mår bolaget ok eller finns där något som stinker? Vågar jag ta anställning, gå med i styrelsen, bevilja lån eller köpa något från dem? Grunderna bör varje försäljare, marknadsförare och företagare känna till.
För det andra kan man spegla bolaget mot branschkännedom: hur tjänar de pengar, hur ser konkurrenspositionen och strategin ut? Här kan man investera en halvtimme eller en hel vecka för att bli en bättre chef, konsult, assistent eller administratör.
Den tredje nivån gäller inte bara finansproffs, utan även privatplacerare: nämligen insikter i vad ett bolag är värt. Ska jag köpa, sälja eller hålla, till vilket pris?
För att genuint värdera företag inför förvärv behövs visserligen dyra konsulter som simulerar framtida bokslut, kassaflöden och dividender via antaganden om lönsamhet och tillväxt. Men här följer en snabbkurs för övriga nyfikna.
Verktygslåda. ”Det är svårt att bland finländska börsbolag hitta intressanta bokslut på svenska, förutom Stockmann, men de är deprimerande”, ler Tallberg, och serverar några nyckelredskap.
Först måste vi avvänja oss från ryggmärgsreflexen att automatiskt titta på resultaträkningen som de facto är rätt så sekundär. I stället bör man ta ett nackgrepp vid balansräkningen, som är en sorts bouppteckning över alla tillgångar och skulder.
”Vad blir det över för arvingarna att gräla om?” lyder liknelsen.
Då vi subtraherar skulder från tillgångar kvarstår det egna kapitalet, alltså aktieägarnas andel av tillgångarna. Men även om det utgör hårda siffror så är de ingen slutlig, biblisk sanning, för visst finns tolknings- och manöverutrymme.
”Grova bokföringsbrott kan ge fyra år ovillkorligt, på straffskalan landar det någonstans mellan grov misshandel och lindrigt mord. Men det finns osynliga tillgångar som helt saknas ur balansräkningen”, förklarar Tallberg.
Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Skriftly!
Torsten Fagerholm text
