USA:s näste president Joe Biden har uttryckt sitt missnöje över att Storbritannien lämnar EU. Hans fokus kommer att ligga på att reparera USA:s sargade relationer med EU. Hur går det då för den speciella relationen med Storbritanniens premiärminister Boris Johnson?
Det var Winston Churchill som under andra världskriget betonade vikten av ”the special relationship” (den speciella relationen), även om termen som sådan är äldre än så. Sedan 1945 har detta paraplyuttryck karaktäriserat de nära politiska, diplomatiska, militära, kulturella och historiska relationerna mellan Storbritannien och USA. Även under prövande omständigheter har relationen länderna emellan varit stabil. Men de senaste åren har det knakat så smått i fogarna.
Dörren till Europa stängs. Huvudorsaken till att förhållandet länderna emellan har svajat mer än vanligt stavas föga förvånande brexit. Dåvarande president Barack Obama var tydlig med att han tyckte att det var olyckligt att britterna röstade för att lämna EU. Hans efterföljare Donald Trump menade däremot att britterna hade gjort helt rätt som hade röstat för att lämna EU, även om det aldrig framgick exakt varför han tyckte så.
För USA:s del har Storbritannien och dess medlemskap i EU fungerat som en dörr in till Europa, vilket är den främsta anledningen till att varken Obama eller Joe Biden har hoppat jämfota av glädje inför det förestående EU-utträdet. En annan viktig anledning till varför Biden noggrant följer utvecklingen vad gäller brexit är Långfredagsavtalet.
I skrivande stund finns ännu inte ett handelsavtal mellan Storbritannien och EU. Den 31 december upphör den så kallade övergångsperioden att gälla och om det då fortfarande inte finns ett underskrivet avtal kraschar Storbritannien ut ur EU och en ”no deal brexit” är ett faktum. Enkelt förklarat leder det i sin tur till att gränsen mellan Nordirland och Irland återigen kommer att beläggas med kontroller, vilket Biden tycker är mycket bekymmersamt.
”Problemet med en bevakad gräns med kontroller på Irland är att historiskt sett har en sådan alltid dragit till sig attacker”, förklarar Ludo Sappa-Cohen, talesperson för Best for Britain, en kampanjgrupp som är emot brexit.
”Biden, som har irländska rötter, har gjort tydligt att han inte vill att Storbritannien på något sätt riskerar Långfredagsavtalet. Om så skulle ske finns det inte en chans att Biden skriver under ett amerikanskt handelsavtal med Storbritannien”, fortsätter Ludo Sappa-Cohen. Just handelsavtalet med USA är något som premiärminister Boris Johnson har återkommit till när han har talat om den ljusa framtid som väntar Storbritannien efter EU-utträdet.
Ännu en anledning till att den speciella relationen har vacklat lite de senaste åren är just Johnson och Trump och deras respektive oförutsägbarhet. Trump tycktes inte riktigt förstå vad den speciella relationen gick ut på och den brittiska allmänheten ogillade honom starkt. Men den personliga relationen de två männen emellan fungerade däremot utmärkt.
”Johnson och Trump hade ett gott förhållande. De är lika på så sätt att de båda är relativt idiosynkratiska figurer som tycker om att irritera det politiska etablissemanget. Johnson själv är naturligtvis mer av en etablissemangsfigur, och en mer konventionell ledare än vad Trump är, men det finns genuina likheter i stil och innehåll mellan de två”, säger Rubrick Biegon, universitetslektor i internationella relationer med fokus på amerikansk utrikespolitik vid University of Kent.
Pia Petersson text
Läs hela artikeln i papperstidningen.
