I en tid när kontanterna minskar kraftigt lanserar Sveriges Riksbank en rad nya sedlar tryckta på Tumba pappersbruk söder om Stockholm, ägare amerikanska Crane. Dock är det bomullsmaterial istället för papper. Därefter sprids tre nya mynt, en-, två- och femkronor, präglade vid Myntverket i Finland. Endast den gula lilla tiokronan behålls oförändrad.
De nya sedlarna blir svårare att förfalska. Visserligen förekommer numera ganska få förfalskningar. När det sker, oftast i barer och i taxi där det på kvällstid är mörkt, är det vanligen enkla kopior på papper ur kopieringsmaskiner. Under förra året hittades dock totalt endast 250 förfalskade sedlar, en liten andel av de totalt över 300 miljoner sedlar som är i omlopp.
Utvecklingen av säkerheten har gått snabbt under 2000-talet. För femton år sedan hittades ofta förfalskade sedlar i bensinautomater och liknande. Huvudorsaken till att både sedlar och mynt byts ut är just att sedlarna inte motsvarar dagens krav på säkerhet. 5-kronan anses vara för stor och tung, dessutom innehåller den nickel som kan framkalla allergi.
Välkommen beställning. Ett mått på hur snabbt kontanter har minskat i förhållande till den ekonomiska aktiviteten i landet är att 1990 hade Sverige nästan 10 procent av BNP i sedlar och kontanter, nu är andelen cirka 2 procent. Toppåret 2007 cirkulerade 109 miljarder kronor, nu knappt 78 miljarder.
Det är naturligtvis kort, betalappar och andra digitala överföringar via bank och postgiro som medfört minskningen av kontanter. Kort är överlägset vanligast, numera även vid mindre summor som under 100 kronor (närmare 11 euro). Banköverföringar sker mestadels vid betalning av fakturor, hyror och andra räkningar. Betalappen Swish ökar snabbt för de minsta betalningarna. Endast vid torghandel dominerar kontanter stort.
Nu tas succesivt cirka 335 miljoner sedlar och 1,9 miljarder mynt ur bruk och ersätts med nya. Sedlarna makuleras i Riksbankens lokaler och bränns därefter i värmeverk. Mynten smälts ned och säljs i lagom portioner på metallmarknaden så att de inte stör den vanliga prissättningen.
Från 1 oktober började de nya sedlarna levereras, de nya mynten kommer först i oktober nästa år. Rimligen är det en välkommen beställning för Myntverket i Finland som dragits med förluster de senaste åren.
Branschorganisationen Svensk Handel kritiserar i alla fall Riksbanken för att man inte blivit direkt inkopplad i sedelbytet. Nu får butikerna extrakostnader för uppgradering av kassorna och dessutom extra transporter eftersom allt färre bankkontor numera tar emot kontanter.
Världskändisar. En handfull av Sveriges tidigare världskändisar pryder de nya sedlarna tillsammans med olika landskapsblommor, FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld (1000 kr), operasångerskan Birgit Nilsson (500 kr), film- och teaterregissören Ingmar Bergman (200 kr), skådespelerskan Greta Garbo (100 kr) och författarinnan Astrid Lindgren (20 kr) samt trubaduren Evert Taube (50 kr) som väl är mest känd i de nordiska länderna.
Sveriges Riksbank har möjligen fått en viss goodwill genom uppmärksamheten kring de nya sedlarna. Det kan behövas sedan den under flera år haft dålig träffsäkerhet i prognoserna för inflation och tillväxt, senast när den nyligen såg sig tvingad att införa minusränta och kort därefter öka på minuset sedan åtgärden inte visat någon påtaglig effekt.
Riksbankens huvudmål är två procents årlig inflation. Men under en femårsperiod när priserna därmed borde ha stigit med cirka tio procent har de endast ökat med ungefär fyra procent, tidvis med deflation.
Krigsfinansiering. Med stolthet räknar sig Riksbanken annars som världens äldsta centralbank, grundad 1668. Därför kan det tyckas märkligt att den sålt sedeltillverkningen till amerikanska Crane, som dock behållt tillverkningen vid pappersbruket i Tumba. Värre gick det vid försäljningen av myntslageriet i Eskilstuna som 2001 såldes till finländska statliga Rahapaja Oy. Från 2008 flyttades viss tillverkning av svenska mynt och medaljer till Vanda.
Det blev snabbt lätt komiskt när 200-årsminnet av Sveriges förlust av Finland till Ryssland firades 2009 med utgivandet av ett särskilt jubileumsmynt tillverkat i Finland. Och 2011 stängdes tillverkningen i Eskilstuna för gott.
För övrigt har Sverige i historisk tid också tidigare hämtat nya mynt österifrån, från dåvarande östra rikshalvan Finland. Under åren 1523–57 präglades i Åbo 1,2, 8 och 16 öre samt en halv mark, bland annat för att finansiera Stora ryska kriget 1554–57 som slutade med freden i Novgorod.
Henric Borgström text
