Är all övervakning värd sitt pris?

Moment 22 (Catch-22), en satirisk roman av Joseph Heller från 1961, är en berättelse om cirkelresonemang. Det enda sättet att bli frikallad från militärtjänst är att vara galen, men för att bli frikallad måste man ansöka om detta – vilket bevisar att man inte är galen.

Nicholas Anderson är oberoende rådgivare och konsult inom finans,
infrastruktur och klimatförändring.

Det är samma sak med privatliv. Övervakning syftar till att skydda dig och ditt land, men dina hemligheter och ditt privatliv utgör värdefulla rättigheter, områden där övervakningen inte får inkräkta alltför mycket. Bara om du objektivt är misstänkt för att ha begått ett brott borde myndigheterna ha tillstånd att övervaka dig.

Förespråkare och påtryckningsgrupper för privat-livets okränkbarhet skriker i högan sky att vi i alla sammanhang måste förhindra regeringen och försvaret att spionera på oss. En massa välbetalda jobb har skapats för spaningsspecialister, dels på grund av samhällets övervakning, dels för att Facebook, Google, Amazon, Apple och många andra ror hem enorma vinster genom att sälja dina personliga data till reklammakare. Datainsamlingen måste regleras, och – ännu viktigare – folk måste fatta hur data används. Få medborgare ägnar en tanke åt vad som dagligen händer med våra mest privata data (inklusive platsuppgifter och historik) i händerna på kommersiella företag som kartlägger våra sociala mönster.

Datastöld. Privata data är verkligt lätta att stjäla eller tappa bort, och det medför avsevärda kostnader. Du bär med dig mängder av hemlig information i fickan eller handväskan. Plånböcker, smarttelefoner, tabletter och bär-bara datorer är fulla av data. Att bli av med digitala prylar till följd av stöld eller eget slarv kan resultera i förfärligt kaos.

Vi har dussintals plastkort i plånboken från banker, butiker, försäkringsbolag, pensionsfonder, flygbolag, dagstidningar och så vidare. Att tappa eller bli bestulen på dem medför finansiella förluster och stökiga situationer. Det kan även handla om olaglig skanning av kreditkort vid bank-automaten, på restaurangen eller bensinmacken. Hursomhelst sammanställs och analyseras dessa data av privata före-tag som säljer informationen vidare till tredje part.

Din smarttelefon och laptop har alla IP-adresser, och de flesta telefoner har GPS-spårning påslagen, eller kan lokaliseras genom triangulering (som dom gör i filmer). Försök inte neka att du var på plats – allt finns dokumenterat. Denna information insamlas av övervakningsfolk, teleoperatörer, Silicon Valley, koreanerna (Samsung-telefoner) och kineserna (Huawei-telefoner) – som alla vet exakt var du varit med din smarttelefon.

Du är aldrig helt ensam: de kan hitta dig på flyg-planet, i bilen eller på tåget. Flygbolagen håvar rutinmässigt in en massa data om dig, liksom de butiker och webb-sajter du besöker. Kameror registrerar dina rörelser, och du CCTV-filmas frekvent på livligt trafikerade gator. Kamerorna insamlar detaljdata om ansiktsdrag, levererar dem till superdatorer djupt under staden, och fram hoppar ditt brottsregister.

Expresslagstiftning. Finlands nya signalspaningslag är i januari på väg till riksdagsbehandling. Försvaret, Skyddspolisen (Supo) och polisen vill alla ha bättre åtkomst till webbtrafik och mobilnätverk, för med nu gällande lagstiftning kan de inte utföra övervakning (1) utanför Finland, (2) om de inte vet namnet på spionen, brottslingen eller terroristen, eller (3) om inget brott ännu har begåtts. Detta är oacceptabelt i dagens värld, och det kommer att ändras i och med de nya lagpaketen. De nya signalspanings-lagarna tillåter inte explicit direkt massövervakning (även om juridiska experter beklagar de vaga formuleringarna som lämnar rum för tolkningar), och i de flesta fall måste övervakning auktoriseras genom ett domstolsbeslut eller motsvarande. Övervakningsresultaten kommer alltid att granskas under och efter övervakningen av behörig tjänste-man eller ett ansvarigt organ.

I mitt tycke verkar försvarets, Skyddspolisens och polisens utvidgade rättigheter vettiga. Att begränsa brottslighet genom övervakning – vilket emellertid borde inbegripa opartisk kontroll, demokratiskt kontrollerad begränsning av övervakarnas makt – är billigare än att ha farliga brottslingar på fri fot med möjlighet att stjäla egendom och att döda.

Men vi betalar skatt för säkerhet, och kostnaderna för bemyndigad övervakning måste hållas inom strikta ramar. Det är långt viktigare att vi har tillgång till god utbildning, god hälsovård och god kollektivtrafik och transportnätverk. Kom ihåg att du en dag blir gammal och kanske sitter där med våta blöjor, äter undermålig mat, ensam i en mörk, kall lägenhet med någon omsorgsarbetare som besöker dig två gånger om dagen i fem minuter – en föga lockande vision. Det här är redan en realitet för hundratals (troligen tusentals) åldringar – långt flera än de som någonsin kan tänkas bli dödade av brottslingar och religiösa fanatiker.

I slutändan måste vi kunna lita på att poliserna gör ett ärligt jobb, vilket är mer än man kan säga om inte så tillförlitliga riksdagsmän i granitborgen på Arkadiabacken. Ibland önskar jag att vi kunde se vad de sysslar med mitt i natten!