Vid årsskiftet bildas formellt EU:s motsvarighet i Sydostasien, Asean Community (AC) som tar efter målsättningen om framför allt den fria rörligheten både för personer, varor och tjänster.
Det finns dock en stor skillnad – EU:s demokratikrav kan i nuläget inte ställas på de tio medlemsländerna som har olika varianter av diktatur och auktoritära styrelsesätt även där det sker val, endast någon enstaka verklig demokrati.
Det var den 22 november på toppmötet i Malaysias huvudstad Kuala Lumpur som regeringscheferna deklarerade bildandet av EC efter att sedan 1992 ha samverkat lösare i Asean Free Trade Area. Med cirka 600 miljoner invånare och snabb tillväxt tror de politiska ledarna att de snabbt kan bli jämbördiga i världspolitiken med EU och dess drygt 500 miljoner.
Kolonial historia. Trots ett mångårigt samarbete mellan flera av Asean-länderna har de vitt skilda regelverk med bakgrund i tidigare koloniala förhållanden: brittiska i Burma, Malaysia, Singapore och Brunei, franska i Vietnam, Laos och Kambodja, holländska i Indonesien, amerikanska i Filippinerna som var spanskt till 1898, därefter amerikanskt till andra världskriget, ockuperat några år av japaner och självständigt 1946.
Thailand har varit självständigt i ett tusental år, dock tidvis med marginellt brittiskt inflytande (exempelvis vänstertrafik).
Dessutom har länderna olika statsreligioner, buddism och islam, kinesiska och kristna minoriteter. AC kommer att ha en gigantisk arbetsuppgift under flera årtionden för att ländernas olika regelverk ska samordnas, åtminstone inte krocka med varandra.
Men som en dansk företagsledare i Filippinerna uttryckte det om framtida affärsmöjligheter: Inte bara detaljregler och handelshinder utan också den utbredda korruptionen ställer till problem, särskilt för västerlänningar.
Dock: Potentialen överskuggar komplexiteten. Omfattande behov av bättre infrastruktur tillsammans med allt bättre ekonomi skapar stora möjligheter.
Läs hela artikeln i papperstidningen eller på pekplatta!