Den privatstyrda rymdgaloppen upplever en renässans via bland annat Amazons och Teslas ambitiösa miljardärer, hela 40 år efter att det kalla krigets supermakter avblåste kapplöpningen och började samarbeta.
Fallossymbol? SpaceX raket Falcon 9. Foto:Flickr
Rymdkapplöpningen är fortfarande intensiv. Under det kalla kriget (främst 1957–1975) gällde den USA mot Sovjetunionen, med militära implikationer och en symbolisk kamp mellan två socioekonomiska ideologier. Idag är racet åtminstone till en del en bitter tävlan mellan ambitiösa miljardärer som står bakom nya, privata företag.
Observatörer hävdar att det viktigaste i denna utveckling inte är kommersialiseringen av rymden, men det faktum att den fört med sig nya tekniska lösningar som drivs av aggressiva företagsledare. Innovationerna bygger ofta på tidigare skisserade förslag från rymdflygstyrelsen Nasa.
Medan de nu skrotade rymdfärjorna byggde på idén att om raketer likt flygplan kunde återanvändas gång på gång så skulle kostnaderna minska dramatiskt så var färjorna alltför komplexa och de tidiga budgetarna överskreds redan från början. Ett problem var en värmesköld av mer än 20 000 termiska plattor, individuellt utformade och i behov av noggrann kontroll efter landning.
Amazon mot Tesla. De nya rymdföretagen vill också återanvända raketerna, men de som kommit längst har övergivit försöken att landa horisontellt likt ett flygplan.
Såväl internethandlaren Amazons grundare Jeff Bezos som Paypals och Teslas skapare Elon Musk sänder upp relativt traditionella raketer, men båda låter de första raketstegen falla tillbaka mot jorden för en mjuklandning, till skillnad från Nasas tidiga val att låta dem falla som skrot i havet.
Både Bezos och Musk har noterat framgångar med dessa landningar. Bezos Blue Origin landade under våren samma raket för tredje gången.
Musks SpaceX lyckades bara dagar senare för första gången landa en raket på en pråm i havet – tidigare försök hade resulterat i kraschlandningar och explosioner.
Mindre än en månad efter den framgången upprepade SpaceX bedriften. Då var landningen än svårare, eftersom raketen fört en kommunikationssatellit i hög bana och Falcon-raketen kom in både snabbare och hetare genom atmosfären. Musk själv tvivlade på möjligheten av en framgångsrik landning, men företaget överträffade sin egen riskbedömning.
Musk säger att SpaceX kan spara tiotals miljoner dollar per uppskjutning om raketstegen kan återanvändas. Medan han välkomnar vårens framsteg betonar han att målet är att göra landningarna tråkigt alldagliga:
”Det är först när man säger ’OK, en annan landning, inget nytt i det’ som tekniken blivit en framgång.”
Bezos uttrycker sitt mål så här:
”Om vi ska bli bra på rymdfärder behöver vi träna. Vi måste nå ett stadium där vi gör mer än 100 färder per år. Vi behöver en farkost vi kan flyga gång på gång med minimal restauration.”
Toys for boys. Med fler framgångsrika landningar på nacken kan det tyckas som om Blue Origin ligger i täten. Men rymdexperter påpekar att SpaceX teknik är mer avancerad. Dels flyger dess raketer högre och snabbare, vilket lett till avtal för leveranser till den internationella rymdstationen.
Blue Origins New Shepard-rakets färder når bara 100 kilometer upp till rymdens gräns, och syftar till att så småningom föra sex betalande rymdturister på en fyra minuters färd innan tyngdkraften drar kapseln tillbaka mot jorden. Raketsteget återvänder tidigare och landar med hjälp av fallskärm. SpaceX har redan levererat 15 000 kilo utrustning till rymdstationen, och dess kraftigare Falcon 9-raket styrs och bromsas för landning av dess motorer.
Beslutet att låta Falcon landa på en pråm i havet gör landningen svårare, den längre raketen måste övervinna vågor och vind. Men det sparar bränsle som behövs för landningen, och kan därför användas för högre hastighet vid uppskjutningen. SpaceX uppdaterade nyligen sin webbsajt med högre siffror för den last som raketerna kan föra till banor runt jorden – och till Mars. De nya maxsiffrorna gäller för traditionell raketteknik där raketstegen bara dumpas som skrot. Musk skrev att om raketen ska återanvändas blir lyftkraften 30–40 procent lägre på grund av det bränsle som måste sparas för landningen.
Läs hela artikeln i papperstidningen på pekplatta eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Skriftly!
