Bara genom en stark fokusering på produktutveckling klarar vi oss i konkurrensen med tillväxtmarknaderna. Det säger Wärtsiläs vd Björn Rosengren. ”Vi måste erbjuda bättre tekniska lösningar. Kostnadsmässigt har vi svårt att konkurrera.”
På Långa bron är vinden bitande. Termometern högst uppe på Wärtsiläs huvudkontor visar –16 grader och prognosen lovar fortsatt kyla.
Det oroar inte Björn Rosengren, Wärtsiläs koncernchef, vars arbetsrum ligger strax under termometern.
”Härligt!”, säger han.
”Äntligen har snön kommit. Jag köpte skidor i går och ska ut och åka i kväll. Jag älskar skidåkning.”
Det har gått ett år sedan svensken Rosengren, då vice vd för verkstadsjätten Atlas Copco, utnämndes till Wärtsiläs vd och koncernchef. Han tillträdde tjänsten i september när dåvarande koncernchefen Ole Johansson gick i pension.
Att som svensk ta över rodret i ett finskt företag var inget stort steg, säger Rosengren.
”Nej, det tycker jag inte. Det finns förstås en språkbarriär och annat sådant, men uppdraget kändes som en mycket spännande utmaning. Det var inte speciellt svårt att ta beslutet,” säger Rosengren, som numera är bosatt i Helsingfors.
Han tror att det finns en större förståelse mellan svenska och finska företag än mellan svenska och norska, eller svenska och danska företag.
”Men varje företag har sin kultur och Wärtsiläs kultur är internationell, de flesta medarbetare finns i andra länder. På det sättet skiljer sig bolaget inte så mycket från min tidigare arbetsgivare.”
Bra start
Affärsmässigt har Rosengrens första månader gått bra. Senaste kvartalsrapport bjöd på positiva siffror. Omsättningen var förvisso lägre än väntat, men orderingången ökade med 25 procent vilket lovar gott för framtiden. Beaktar man osäkerheten i världsekonomin är siffran rentav anmärkningsvärd.
”Visst är problemen stora, särskilt i Sydeuropa och i viss mån i USA. Men det finns fortfarande delar av världen där aktiviteten är stor och ekonomin växer.”
Ett sådant område är Asien där Wärtsilä har 40 procent av sin försäljning. Till Europa går 30 procent och till Amerika 20 procent av försäljningen.
I Europa är verksamheten dessutom i hög grad relaterad till service, det vill säga jobb som måste göras oavsett konjunkturläge. Den här typen av uppdrag står för hela 43 procent av Wärtsiläs totala affärsverksamhet.
Av bolagets tre affärsområden – kraftverk, sjöfart och service – ser läget ljusast ut på kraftverkssidan. Fjolåret var det bästa i affärsområdets historia och bolaget har nyligen fått beställningar från bland annat Dominikanska republiken och Bangladesh. En affär i Jordanien är också på gång.
”Behovet av elektricitet är stort, inte minst i tillväxtländerna. Här har vi bra lösningar och en stark marknadsposition. Våra motorer är efterfrågade i länder där det inte finns vatten- eller kärnkraft.”
Att Wärtsilä redan har många referensanläggningar runtom i världen gör det lättare att få nya kunder.
Tuffare är det på marinsidan. Där spår Rosengren problem i flera år framöver.
”Inte förrän den globala ekonomin återhämtat sig kommer det marina segmentet att ta fart.”
Men också här finns det ljusglimtar, till exempel i segmentet specialfartyg och offshore-anläggningar där ett högt oljepris driver marknaden.
Både när det gäller kraftverk och sjöfart kommer gas att spela en central roll framöver. Som energikälla har gasen blivit allt mer intressant – av såväl miljömässiga som ekonomiska skäl. Skärpta miljökrav ställer rederierna inför nya utmaningar. Antingen måste de fylla fartygens tankar med miljövänlig marindiesel, vilket är dyrt och därmed inte särskilt lockande. Eller så kan de installera ett slags reningsverk, en så kallad scrubber, eller satsa på gasdrift (LNG – Liquefied natural gas).
Vad gäller de två sistnämnda alternativen har Wärtsilä lösningar att erbjuda. Bolagets starka trumfkort just nu är dual fuel-motorerna, det vill säga ”tvåbränslemotorer” som går på både tjockolja och gas. På den marknaden är Wärtsilä i stort sett ensamt och maskinerna är efterfrågade både för kraftverk och inom sjöfarten. Användaren växlar mellan drivmedlen enligt vad omständigheterna kräver.
”Det här är en marknad som kommer att växa kraftigt framöver och som vi fokuserar väldigt mycket på.”
Ökat utbud ger lägre priser. Att gasen även blivit ekonomiskt intressant hänger samman med planer på att på olika håll utvinna skiffergas. Metoden är ny och går ut på att vatten och grus pressas ner i borrhål tillsammans med kemikalier. Det får skiffern att spricka och gas att komma upp till ytan. Även om gasen i sig har miljömässiga fördelar är utvinningsmetoden omstridd; kritikerna hävdar att kemikalier blir kvar i marken (se Forum nr 11/2011).
USA har hur som helst beslutat gå vidare med tekniken eftersom den ger jobb och väntas lösa landets energiproblem för många decennier framåt. Landet har också planer på att exportera gasen. Det här gör att gastillgången ökar vilket rimligtvis leder till sänkta priser – och därmed fler beställningar på LNG-fartyg och dual fuel-maskiner. I fjol beställdes 50 LNG-fartyg runtom i världen. När det gäller framtida beställningar vill Rosengren inte nämna någon siffra, men spår rent allmänt en klar ökning.
”Det här ser ut att bli ett väldigt spännande segment de kommande åren.”
Wärtsilä-vd:n Björn Rosengren räknar med att intresset för bolagets gasmotorer växer.
Koll på mikroberna
Nya regler för ballastvatten är ett annat intressant område för Wärtsilä. Internationella sjöfartsorganisationen IMO har bestämt att man inte längre ska få pumpa in ballastvatten i en del av världen och pumpa ut det i en annan del eftersom det rubbar den marina faunan. Därför måste fartygen förses med ett slags reningsverk. Också här ser Wärtsilä chans till nya affärsmöjligheter.
”Vi har massor av lösningar att erbjuda när det gäller att uppfylla miljökraven.”
I det sammanhanget har Rosengren höga förväntingar på Wärtsiläs köp av brittiska företaget Hamworthy, en affär som blev klar i månadsskiftet januari-februari.
”Hamworthy är starkt på gas och har ett bra produktsortiment när det gäller lösningar för ballastvatten och rökavgaser. Affären stärker vårt produktsortiment.”
Enligt Rosengren är det viktigt att hålla sig framme när en ny marknad uppstår och tidigt etablera sig som ett av de ledande företagen.
”Förfrågningarna är många. De nya miljökraven gäller från 2015-2016 så tiden börjar vara knapp. Ökningen syns kanske inte så mycket i våra siffror för 2012, men nästa år väntar vi oss att det ska märkas ordentligt.”
Vilka är då utmaningarna?
”Utmaningarna är många, inte minst den osäkra världsekonomin, som gör oss försiktiga i våra förväntningsmål. Blir det tuffare får man se till att anpassa sig.”
tt det hittills ändå flutit på rätt bra ska vi enligt Rosengren tacka tillgången till finansiering.
”Om finansiering till olika projekt skulle stoppas så skulle det bli mycket svårt. Men så här långt, och så långt vi kan se, finns det finansiering till bra projekt.”
En annan utmaning är konkurrenssituationen. Från Asien kommer nya konkurrenter som enligt Rosengren är både duktiga och konstnadseffektiva.
”Då är vår enda chans att leverera bättre tekniska lösningar. Att vara kostnadsledande är svårt, så därför måste vi mycket starkt fokusera på produktutveckling och nya lösningar. Den dag vi inte kan visa upp bättre tekniska lösningar blir det svårt.”
Enligt Rosengren gäller det här även industrin i Norden överlag. ”Vi måste har någonting att tillföra. Ligger man i framkanten tror jag det går att vara stark också framöver men vi kan inte bara ta för givet att vi kommer att vara där.”
Vasa-enheten viktig
Inom Wärtsilä sker forskning och utveckling i hög grad på bolagets två kompetenscentra, i Vasa och i italienska Trieste. ”Så här långt har man i Vasa varit väldigt framgångsrik med det man har gjort. På kraftverkssidan har man verkligen lyckats plocka fram lösningar som är mer effektiva och kostnadseffektiva för kunderna. Kan man fortsätta på det sättet ser jag absolut en god möjlighet för Vasaenheten.”
Patrik Harald, text
Karl Vilhjálmsson, foto
PROFIL: Björn Rosengren
Född: 1959.
Bor: i Helsingfors.
Familj: Hustru och tre barn, de två äldsta bor kvar i Sverige och den yngsta i Helsingfors. Till familjen hör också en hund.
Utbildning: Civilingenjör från Chalmers 1985.
Karriär: Olika chefsuppgifter på Atlas Copco sedan 1998, dessförinnan vd för Nordhydraulic, Nordwin samt olika befattningar inom ESAB-gruppen.
Fritiden: Skidåkning, segling, golf.
