Det stora europeiska marknadsfiaskot

Koldioxidutsläppen har inte minskat i Europa trots att det byggts massivt med vindturbiner. Efter misslyckade försök att införa en kolskatt började utsläppshandeln i EU 2005. Koldioxidutsläppen i Europa ökade 2005-2007, och föll 2008-2012 på grund av finans- och skuldkrisen. Bild: Mostphotos

Dagens paradox. Låga koldioxidutsläppspriser och generösa stödtariffer till förnyelsebar energiproduktion stänger moderna gaskraftverk och gör urgamla kolkraftverk lönsamma.

De smutsigaste brun- och stenkolskraftverken är den fossila energiform som är någorlunda vinstgivande. Det var givetvis inte meningen när systemet med utsläppsrättigheter infördes i Europa 2005. Tvärtom.

Men faktum är att de modernaste gaskraftverken i Europa nu står stilla en stor del av tiden. Som en följd har energibolagen under de senaste tre åren skrivit ned deras värden med över 40 miljarder euro. Allt medan den partikelstinna röken från urgamla koleldade kraftverk tätnar över kontinenten

”Det är säkert det största marknadsfiaskot genom tiderna i Europa”, säger Simon-Erik Ollus, chefsekonom på Fortum.

Skulle nedskrivningarna gälla gamla kolkraftverk vore det enligt honom ok. Men nu gäller det nya gasdrivna turbiner som byggts då elproducenterna i början av 2000-talet trodde att utsläppshandeln ger incitament för fossil men energieffektiv och mindre förorenande produktion.

”För tillfället genererar de modernaste och minst nedsmutsande gaskraftverken, till exempel i Tyskland, el med en förlust på i genomsnitt 10–15 euro per MWh.”

Ny kommersiell CO2-fri generation behöver ett elpris på minst 50 euro per MWh för varje timme under kraftverkets livstid för att täcka kostnader för kapital och drift. Det kan jämföras med att marknadspriserna i Europa och Norden den här våren har legat kring 30 euro per MWh.

”Det som energibranschen snabbt behöver är konkreta bindande politiska beslut för hur energiproduktionen ska skötas i Europa på lång sikt”, säger Ollus.

Läs hela artikeln i papperstidningen!

Bo Ingves text