Flygskam och ett växande näringsliv gör att grannstäderna Vasa och Umeå tror på ett nytt färjebygge. I mitten av september inleddes tillverkningen av den nya Kvarkenfärjan, som till 80 procent av sitt värde kommer att vara en finländsk produkt.
Sedan 1940-talet har passagerarbåtar trafikerat mellan Vasa och Umeå. Då taxfreeförsäljningen av varor slopades år 1999 minskade den årliga passagerarmängden från dryga miljonen till knappa 50 000. Efter att dess föregångare gick i konkurs år 2012 var det många som tvivlade på att företaget NLC Ferry Ab Oy, med marknadsföringsnamnet Wasaline, skulle lyckas göra trafiken över Kvarken lönsam igen. Tji fick tvivlarna och nu byggs en ny rekordbrytande färja för att ersätta den nuvarande från 1981.
”Det är inget fel på den gamla färjan, men den börjar bli dyr att hålla i drift. Hela trafiken bygger på pålitlighet och är tekniken från 1981, så blir det ett frågetecken på sikt”, motiverar Wasalines vd Peter Ståhlberg satsningen på den nya färjan, och fortsätter: ”Utöver det är ju miljömedvetenhet en viktig faktor i dag och ett konkurrensverktyg inom passagerartrafik. Ungdomar undviker att flyga på grund av miljön. Där kan vår nya färja konkurrera med sin miljövänliga trafik.”
Som världens mest miljövänliga RoPax-färja kommer den nya Kvarkenfärjan på många sätt att vara unik med sina toppmoderna lösningar. Först i Östersjön är den med att drivas av ett hybridsystem: dess fyra Wärtsilä 31DF-motorer går huvudsakligen på LNG och i hamn körs den på batterier, vilket minskar på utsläppet.
”Hela tänket är unikt. Alla utrymmen är designade och planerade med miljön i åtanke. Båten anpassas enligt säsong, så att vi kan använda samma utrymme för olika ändamål och endast de utrymmen som behövs. Samtidigt kan vi släcka ner resten av båten för att minimera energikonsumtionen. I nuvarande färjor har man exempelvis hela matsalen öppen fast man bara har tio passagerare ombord”, berättar Ståhlberg.
En testbädd för innovation. Den nya Kvarkenfärjan byggs av Rauma Marine Constructions. Att valet föll på ett finländskt varv i EU-upphandlingsprocessen var ingen självklarhet, men Ståhlberg är nöjd med utfallet:
”I slutet låg valet mellan två europeiska varv och Rauma vann på att erbjuda tunnstålsteknik. Nu blir cirka 80 procent av värdet på det som levereras inhemskt och det skapas arbetsplatser runt om i landet. Det betyder också att det blir lättare med servicen av färjan, vilket ju även är en miljöaspekt då det är finländska firmor som servar utrustningen i stället för att någon flyger in från Kina. Ett finländskt bygge innebär också hög kvalitet, så jag är jättenöjd.”
Med sina många finländska leverantörer blir nya Kvarkenfärjan en testbädd för inhemsk innovation. Den dagliga Kvarkentrafiken erbjuder företagen stabila förhållanden för testning av prototyper. Ståhlberg konstaterar att det förstås finns en del risker med att validera ny teknik, men säger i samma andetag att Wasaline är en ypperlig plattform för denna typ av samarbete:
”Det är roligt att vi får vara med och testa nytt och det är mycket viktigt att vi stöder det lokala energiklustret, som ju är vår identitet i Vasa och Umeå. Inte skulle vi heller ha fått världsledande teknik om inte leverantörerna ville vara med på det här talkot. Den inhemska industrin har hjälpt oss och i gengäld får de göra sådant som de inte får göra annanstans.”
Sarah Väre text
Läs hela artikeln i papperstidningen.