När halvdussinet av världens mest omskrivna nya högteknologiska företag under ett drygt tiotal år etablerar sig i Sverige för uppemot 10 miljarder euro bekräftas landets rykte som ledande ingenjörsland. Utpräglade kunskapsföretag inom materialteknik, elektrifiering och informationsteknologi står för den kvalificerade tillväxten.
Världens mest kända amerikanska företag Facebook, Google, Amazon och Microsoft etablerar serverhallar, men också teknikutveckling på tiotalet orter svenska orter. Egna svenska satsningar är inriktade på den mest avancerade materialforskningen via röntgen och spjälkning (spallation).
Allt detta har skapat ett kraftigt sug efter blivande ingenjörer efter decennier av svagare intresse i Sverige. Hotet mot expansionen handlar nu om tillräcklig elkraft för att driva anläggningarna.
Sverige har under de senaste årtiondena sett hur gamla traditionella världsindustrier försvunnit med huvudkontoren till andra länder. Asea blev ABB i Schweiz, Astra läkemedel blev Astra Zeneca i London och världens äldsta bolag Stora Kopparberg blev Stora Enso i Helsingfors. Men fortfarande har mycket av industrins egen forskning stannat kvar.
Det nya fenomenet är världens ledande företag som placerar anläggningar i Sverige och återupprättar landets rykte som modernt industriland.
Kraftfull neutronkälla i Lund. Spetsteknologin inom materialforskning kom före de fyra amerikanska jättarnas etableringar. Det skedde i anslutning till Lunds universitet där Max-laboratorier började byggas redan i början på 1990-talet för att med synkrotronljus undersöka olika material inom fysik, kemi, biologi och medicin. Senare anläggningar har blivit alltmer avancerade och den senaste Max IV invigdes vid midsommar 2016.
Anläggningen väntas locka till sig cirka 3 000 forskare årligen från hela världen. De flesta hyr in sig på korta besök för studier av material i två ringar med omkrets på 528 meter respektive 96 meter. Ringarna fylls löpande med elektroner för att få olika material att reagera. Anläggningen har kostat närmare 400 miljoner euro.
Strax intill i nordöstra delen av Lund byggs nu ESS, European Spallation Source, för nära 2 miljarder euro med en årlig driftskostnad på 140 miljoner euro. Sverige står för omkring en tredjedel av kostnaden. Danmark bygger upp dataavdelningen som sköts från Köpenhamn och många av de övriga deltagande länderna levererar instrument i stället för pengar.
Delägare är 13 EU-länder, dock inte Finland men övriga Norden, samt till exempel Estland och Ungern. Över 300 forskningsinstitutioner bidrar även från andra länder, bland dem universitetet i Uleåborg. Investeringsbanken NIB har lånat ut 30 miljoner euro till laboratorier.
ESS blir världens mest kraftfulla neutronkälla, där kaskader av neutroner framkallas genom spallation, spjälkning. Detaljerna i olika material framträder tydligare än vid andra tekniker. Anläggningen beräknas vara helt utbyggd 2025. Även här väntas tusentals kortvariga arbetsbesök årligen från forskare över hela världen.
Facebook i Luleå, Amazon i Katrineholm. Facebook byggde sin första datahall i Luleå i Norrbotten 2013 och den andra ett par år därefter. Nu planeras en tredje och den totala investeringen går på drygt en miljard euro. Antal anställda är 800, vilket kan utökas med ytterligare några hundra.
Google bygger utanför Avesta i Dalarna. 109 hektar skog har köpts och avverkning sker. Väg byggs med stöd av kommunen och vatten kommer att dras från Dalälven. Miljöprocesser pågår. Totalt kan sex datorhallar komma att byggas.
Amazon har köpt tomtmark i tre städer runt Mälaren, intill ett stort nytt logistikcenter i Katrineholm. Senare byggen planeras i Eskilstuna och Västerås på vardera sidan om insjön Mälaren. Här är det dotterbolaget AWS, Amazon Web Services, som bygger.
Microsoft planerar att bygga i Gävle och Sandviken i Gästrikland samt i Staffanstorp utanför Lund. Bolaget har också nybyggen i Norge och Schweiz utöver de som redan finns i Finland och en handfull andra länder på kontinenten.
I några fall kompletteras datahallarna med kvalificerad teknikutveckling.
Henric Borgström text
Läs hela artikeln i papperstidningen.
