Oavsett om du är morgonpigg eller nattuggla: känner du ett stort behov av koffein under arbetsdagens lopp? Kaffesuget är en varningsklocka. Att sova för lite är nämligen i längden ungefär lika skadligt som att missbruka alkohol eller att röka. Trots att många av oss lider av kronisk sömnbrist så har vi svårt att medge eller ens inse det. Det är vårt moderna samhälle som är sjukt.
Torsten Fagerholm är chefredaktör för Affärsmagasinet Forum.
Denna uppseendeväckande tes driver Matthew Walker, professor i neurologi vid University of California, Berkeley, i sin färska bok Why We Sleep: The New Science of Sleep and Dreams (2017).
Walker började intressera sig för vad sömnbrist kan leda till då han själv fick uppleva vardagen (och -natten) som småbarnsförälder. Några av bovarna som skapar sömnbrist är för mycket skärmtid (speciellt smartmobiler och sociala medier), samt otydliga gränser mellan jobb och fritid. Dess-utom kan det för karriärfolk vara statusladdat att framstå som upptagna, eller i allra värsta fall att måla upp en hjälte-gloria kring ”hur lite man sover”.
Ironiskt nog drabbades både Margaret Thatcher och Ronald Reagan – som öppet pratade om hur de klarade sig med blott fyra–fem timmars nattsömn, av alzheimer, alltså senil demens. Även en viss Donald Trump stoltserar med sin ringa nattsömn. Hans image sitter som hand i patologisk handske med den sjuka myten att mentalt starka personer klarar sig med lite sömn, underförstått att normala sömnbehov signalerar karaktärssvaghet och bristfällig arbetsmoral.
Sömn är tabu, och den trötte kollegan stigmatiseras lättvindigt. Få politiker eller arbetsgivare tar problemet på allvar. ”Low level exhaustion becomes their accepted norm, or baseline”, skriver Walker, och tillägger att sömnbrist har blivit en modern farsot i vår postindustrialiserade ekonomi.
Detta har sammantaget katastrofala följder med tanke på folkhälsan, vår förväntade livslängd, produktivitet och utbildningen av unga generationer, dundrar professorn.
Otillräcklig sömn skadar hjärnan, rubbar immunsystemet, stör blodsockerbalans och hämmar kransartärerna. Många av kroppens vitala funktioner återställs under sömn, och vår fysiska samt mentala avgiftning sker också under natten. Sömnbrist korrelerar starkt med diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, förhöjd risk för bilolyckor, sämre prestationer på jobbet och i skolan …
Redan 2007 klassade Världshälsoorganisationen WHO nattskiftsarbete som sannolikt cancerogent. Sömnbrist gör att cellerna som bekämpar sjukdomar avtar drastiskt, vilket gör oss mottagliga för potentiellt dödliga sjukdomar.
En dators hårddisk måste regelbundet defragmenteras för att fungera optimalt och garantera prestandan. Det handlar om att fysiskt omorganisera och komprimera sparade filer och försnabba läsningen av desamma. Sömn kan klassas som hjärnans och kroppens interna defragmentering. Hjärnkontoret behöver sortera dagens intryck och händelser, städa bort det överflödiga samt stärka viktiga minnen.
Den som inte sover tillräckligt löper förhöjd risk att i längden bli korkad, överviktig, olycklig, fattig och kortlivad. Omvänt: den som vågar och lyckas sova blir klokare, mer attraktiv, fysiskt friskare och vid bättre vigör, lyckligare och utvecklar ett bättre minne, påvisar Walker.
Prioritera inte bort sömnen. I stället för en sedvanlig Netflix-maraton eller meningslös Facebook-orgie på kvällen, logga av och läs en god bok. Förslagsvis då Why We Sleep av professor Matthew Walker. Läsupplevelsen lär bli en ögonöppnare – och förhoppningsvis i längden också en ögonslutare.
