Alla tänker på sig! Det är bara jag som tänker på mig.
Kaj Arnö hanterar politiska trauman genom att grubbla över samhällets uppgifter.
Denna av min mor ofta citerade snusförnuftighet är en bra utgångspunkt för en analys av maktkoncentrationen kring GAFA, alltså Google, Amazon, Facebook och Apple. GAFA har i slutet av juli hörts av den amerikanska kongressens antitrustutskott. Frågan lydde: har teknikjättarna missbrukat sin marknadsposition på ett sätt som är oförenligt med amerikansk lagstiftning?
Man glömmer lätt bort att USA, av alla länder, har satt gränser för kapitalismens framfart. Dessa gränser har dragits för att skydda samhället och garantera en fungerande konkurrens, och lagstiftningen har rentav tillämpats i praktiken. Detta trots att det till sakens natur hör att de företag vars makt kringskärs av antitrustlagarna också är de resursstarkaste av alla företag, med goda möjligheter att få sin vilja igenom via lobbying av både politiker och den allmänna opinionen.
Tävlan på lika vilkor. Historiskt sett har oljebolagen råkat ut för antitrustlagstiftningen, AT&T har spjälkats och IBM levt med ett damoklessvärd över sig i över ett årtionde. Oljebolagens maktkoncentration var det som ursprungligen fick USA att skapa själva antitrustlagstiftningen; nästan all amerikansk telefoni var på 1970-talet koncentrerad till AT&T; IBM hade kvasimonopol på datorer på 1960-talet.
Logiken kring antitrustlagstiftningen är klok. Alla ska ha en chans att tävla på lika villkor. Alltför stora aktörer ska inte få missbruka sin maktposition genom att orättmätigt hindra konkurrenter. Men vad exakt är orättmätigt? Köpa upp konkurrenter? Erbjuda gratisprodukter på en marknad, så att konkurrentens kassaflöde sinar – med medel tagna från sådana marknader där konkurrensen är låg? Det är lite som skillnaden mellan pornografi och konst: ingen kan definiera den, ”men visa mig ett exempel och jag kan säga dig om det är porr”. På åsikter råder ingen brist.
Så därför går jag tillbaka till min mors devis, och tänker på mig själv. Jag själv är europé och inte amerikan. Jag är både medborgare (med intresse för en stabil och fungerande demokrati) och kommersiell aktör. Som kommersiell aktör är jag både konsument av teknikjättarnas tjänster och delägare i företag som konkurrerar med dem, samarbetar med dem eller vill bli uppköpta av dem.
Google gillar jag som konsument och demokrat. Det mesta fungerar bra! Väldigt bra sökning. Gratis översättning. Riktigt bra kartor (Google Maps, My Maps, Google Earth). Vissa möjligheter att påverka innehållet. Bra länkning till Wikipedia. Konkurrensmässigt har Google säkert sitt på det torra; i första taget kommer knappast någon icke-kines att ha framgång med en sökmaskin. Barriärerna för start är för stora.
Etikbefriade jättar. Amazon anlitar jag, oftast med ont samvete. Vill inte att de lokala affärerna dör ut, börjande med bokhandlar. Men ska det köpas något underligt (senast ett SUP-bräde), är det så bekvämt att slippa tänka på var man köper den. Men sunt för världen kan det inte vara. Stockmann dominerade inte ens under sin guldålder detaljhandeln i Helsingfors så mycket som Amazon dominerar hela västvärlden i dag. Och Stockmann betalade ändå skatt och rimliga löner. Visst är Amazon effektiva, smarta och förtjänta av framgång, men 90 procent mindre framgång skulle också räcka bra.
Facebook ter sig nästan lika etikbefriat som Amazon. Där Amazon hotar skatteintäkterna och innerstadens sociala struktur i form av affärsgator, hotar Facebook demokratin. Människans natur fäster uppmärksamhet vid det ytliga, självcentrerade och sensationella, inte vid det viktiga, allmännyttiga och långsiktiga. Detta faktum har vi låtit Facebook nyttja till det yttersta, utan att införa den digitala världens motsvarigheter till säkerhetsbälten, hastighetsbegränsningar, rökförbud och alkoholförbud. Dumma vore de på Facebook om de inte nyttjade Vilda Västern så länge det går.
Brist på konkurrens. Apple må påstå att de har konkurrens av Samsung och andra inom telefonin, men man måste gå tillbaka till tiden då Apple erövrade marknadsandelar av Microsoft för att hitta någon form av sund konkurrens. Apple brukade vara en symbol för kvalitet, precis som Nokia, före fallet. Nu är det stagnation som gäller, via konstgjorda hinder som möjliggörs av en lagstiftning som inte bara tolererar brist på konkurrens utan som skattetekniskt subventionerar teknikjättarna.
Än mina önskemål som företagare som kanske vill hitta en exit för sina företagsinnehav? Dessa behov måste underkasta sig demokratiska grundkrav, och samhällets allmänna intressen av en fungerande marknadsekonomi. Och fungerar marknadsekonomin, värderas nog det arbete och det värde som sunda företag skapar.
GAFA får gapa bäst de vill.
