Tekniken skapar nya superkrafter: nu går det att kommunicera genom att tala tyst för sig själv. Och inom den medicinska och kommersiella spetsforskningen lyckas man rentav avläsa tankar.
Med hjälp av sensorer och artificiell intelligens kommer forskare allt närmare kapaciteten att läsa försökspersoners tankar. Ett av scifi-genrens mest fantasieggande teman är därmed på väg att realiseras. Något som väcker hopp för patienter med handikapp, liksom för än effektivare kommersiella datorprogram. Samtidigt varnar aktivister om risker för den personliga integriteten.
Tysta signaler. I experiment efter experiment världen över gör forskare framsteg i försök att tolka aktiviteter i försökspersoners hjärnor. Ofta används FMRI-teknik (funktionell magnetresonanstomografi, eller magnetisk resonansavbildning) för att mäta blodflödet i hjärnan, eller också EEG (elektroencefalografi) för att registrera den spontana elektriska aktiviteten i hjärnbarken med hjälp av elektroder (som vanligtvis klistras fast på skalpen).
Vid Massachusetts Institute of Technology har Arnav Kapur valt ett annat alternativ – att mäta de elektriska signalerna från hjärnan till ansiktsmuskler. En ansiktsmask mäter rörelser när försökspersoner i tystnad läser en text. Kapur fann att antingen orden uttalas eller inte så kan signalerna till musklerna registreras. Eftersom ansiktsformen skiljer sig från individ till individ måste masken skräddarsys. I ett experiment fick tio försökspersoner maskerna med 16 sensorer formade efter sina ansikten och bads i tysthet läsa korta meningar – det rörde sig bland annat om matematiska problem och schackdrag. Forskarnas system lyckades i 92 procent av fallen tolka vad som lästs.
Alter ego i prototyp. Med en specialbyggd ansiktsmask har Arnav Kapur vid Massachusetts Institute of Technology lyckats mäta de elektriska signalerna från hjärnan till ansiktsmusklerna.
Naturlig kommunikation. Kapur är doktorandstudent och har fortsatt modifiera prototypen så att den nu påminner om ett headset för telefoner. Han kallar systemet Alter Ego, och ser det som ett möjligt nytt gränssnitt för att kommunicera med datorer. Forskarna säger att Alter Ego också med elektriska signaler i tysthet kan sända systemets svar till örat.
Kapurs professor Pattie Maes menar att det ständiga bruket av digitala skärmar hindrar traditionell social kommunikation.
”Så jag har med mina studenter länge experimenterat med nya sätt att dra fördel av all den kunskap och tjänster dessa skärmar ger oss, men på ett sätt som låter oss hålla fast vid vårt sociala umgänge.”
Andra forskare fortsätter att arbeta med att tolka hjärnans elektriska signaler. Experiment på området har pågått i flera årtionden. Vad som nu accelererar förhoppningarna är möjligheten att kombinera sådana projekt med de senaste framstegen inom artificiell intelligens och maskininlärning.
Professor Nima Mesgarani vid New Yorks Columbia Universitys Zuckerman Institute har experimenterat med fem epilepsipatienter. De fick elektroder placerade på sina hjärnor som del av behandlingen av epileptiska anfall. Detta lät också forskarna låta patienterna lyssna till enkla meningar och nummer från noll till nio. Med artificiell intelligens tolkades hjärnans impulser och en grupp frivilliga ombads att tolka vad systemet kunde uttala. Till tre fjärdedelar kunde personerna tolka vad som sagts. Mesgarani hoppas att tekniken, i vidareutvecklad form, ska kunna förstå vad patienter tänker. Det skulle i framtiden kunna återge rösten till patienter som har tappat talförmågan till följd av sjukdom eller skada. Det kräver dock att elektroder permanent implanteras på hjärnan, ett riskfyllt ingrepp som väntas väcka etiska frågor.
Leif Bergström text
Läs hela artikeln i papperstidningen.
