Drivkrafterna bakom fenomen som brexit och Donald Trump är en kommunikation beströdd med faktafel och slående överdrifter. Nu tvingas teknikföretagen reagera.
Teknikföretag och internetpionjärer tvingas nu medge att internet, trots tidigare tekno-utopistiska drömmar knappast har bidragit till bättre kunnande bland användarna, knappast heller har fostrat mer upplysta medborgare. Flera av teknikjättarna söker nu på olika sätt underlätta faktakontroll för att förhindra spridningen av falska nyheter.
Flera pionjärer konstaterar att de högtflygande visionerna att ett fritt meningsutbyte på webben skulle leda till bättre informerade invånare och därför till en bättre värld inte gått i uppfyllelse. I stället sprids direkta osanningar och ett tillräckligt stort antal medborgare lamslås av apati. Vem som helst kan lätt via sociala nätverk finna likasinnade eller sprida cynism. Flera studier har visat att människor är mer benägna att tro något en vän säger än en aldrig så välrenommerad men avlägsen källa.
Laddad diskurs. Oxford Dictionaries valde ”post-truth” till årets ord 2016. I takt med att allt fler anspelar på känslor och personlig övertygelse betyder objektiva fakta och sanning allt mindre med tanke på folkopinionen.
Gratisepidemi. Grundaren av internets mest besökta uppslagsverk Wikipedia, Jimmy Wales, säger på sin nya mediesajt Wikitribune att ”nyheter har trasats sönder, men vi kan fixa dem”. Hans mål är att liksom med Wikipedia använda en kader av frivilliga som utför faktakontroll, påpekar brist på källhänvisningar och andra svagheter. Wales avser också att anställa tio journalister.
Wales menar att ett problem är att användare väntar sig att få allting gratis på internet. Det gör webbsajter beroende av reklamintäkter – och det säkraste sättet att på webben höja reklamintäkterna är att erbjuda sensationer och locka användare att klicka vidare till nästa sida. Det prioriterar spektakel över djuplodande analyser.
Wikitribune ska kombinera arbetet av professionella journalister med vad Wales beskriver som ”den radikala idén från wiki att ett samfund av frivilliga tillförlitligt kan skydda informationens integritet”.
Hybridplattform. En annan internetpionjär, Evan Williams, grundade medieplattformen Medium år 2012. Han blev först känd som en av skaparna av publiceringsverktyget Blogger (bloggar som publiceras under domännamnet blogspot.com) och var sedan en av grundarna av Twitter.
”Jag trodde att om människor bara kunde tala fritt och utbyta information och idéer så skulle världen bli bättre.”
Så blev det inte. Visserligen har Twitter av många ansetts ha varit ett nödvändigt verktyg i den arabiska vårens protester för demokratisering år 2010. Men i slutändan ledde det lovande upproret inte till bestående reformer. Och mycket senare, i en annan del av världen, anses Twitter ha spelat en avgörande roll i Donald Trumps valseger.
I en intervju nyligen med New York Times förklarade Evan Williams:
”Om det är sant att han inte skulle blivit president om inte Twitter funnits, så ja, då ber jag om ursäkt.”
Med Medium som sammanlänkar glada amatörer och proffsskribenter söker Williams göra bot för tidigare synder. Sajten innehåller längre analyser och oroar sig inte för att vara tråkig. Men skeptiker ser det mer som Williams hobby än som ett framåtsyftande företag. Williams tänkte först göra Medium annonsfinansierad, men experimenterar i stället med en abonnemangsmodell för sajtens premiuminnehåll.
”Reklamfinansiering prioriterar bara vad som väcker uppmärksamhet. Den kan inte belöna rätt svar. Det kan konsumentbetalda system göra. De kan belöna kvalitet”, säger han.
Prenumerationsmodellen har också på sistone blivit allt vanligare för också etablerade medier såsom New York Times. Det går emot tidigare antaganden om att ingen vore villig att betala för digital information.
Leif Bergström text
Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Skriftly!
