Små ryska spelbolag lämnar landet för att komma undan ett ovänligt företagsklimat och mörka framtidsutsikter. Litauen har lockat ett tiotal bolag på ett år.
Än så länge är de bara två personer i de 150 kvadratmeter stora lokalerna i centrala Vilnius, ett par rum gapar ännu tomma. Men Sergei Klimov, grundare av spelstudion Charlie Oscar, räknar med att fler spelutvecklare ska flytta in från Ryssland, Ukraina och Vitryssland.
”Två har redan bestämt sig. Och fler kan vara på väg.”
På papperet ser det ut som en dålig affär för en småföretagare att lämna Rysslands låga skatter för ett EU-land med högre skattetryck.
”Därför tvekar en del. Om du har intäkter på en miljon dollar så betalar du 80 000 i skatt i Ryssland, medan skatten här kan landa på 400 000. Men i det långa loppet tjänar du ändå på att flytta hit.”
Skälen är flera till antalet. Hyran är hälften så hög som i Moskva. Och allt spelutvecklarna behöver ligger på promenadavstånd, från affärskontakter till mataffärer.
”Om jag ska köpa te här så går jag runt hörnet och kommer tillbaka efter tio minuter. Ska jag göra det i Moskva kan jag hamna i så omfattande trafikstockningar att jag inte ens hinner tillbaka till kontoret förrän arbetsdagen är slut. Självfallet inverkar detta på företagets resultat”, säger Klimov.
Dollar, dollar, dollar. Hans kontorskollega Alexey Davidov, som driver spelstudion Flazm.com, flydde inte från Moskvas trafikgytter utan från den mindre industristaden Magnitogorsk nära gränsen till Kazakstan. Miljöföroreningarna är allvarliga i bägge städerna.
”Jag uppskattar den rena luften här och alla grönområden”, säger Davidov.
Den utlösande orsaken till flytten var problemen han började få med sin bank. Plötsligt blev det svårare att föra över pengar från kunder i utlandet, exempelvis från Israel. Han tror sanktionerna mot Ryssland spelade in.
Klimov har också haft problem med bankerna, till exempel med transaktioner från Belgien:
”I Ryssland betraktas du som misstänkt kriminell så fort du vill föra in pengar i landet.”
Han menar att det bistra företagsklimatet gör det tröstlöst att fortsätta verka i Ryssland.
”Synen på entreprenörer är så nedlåtande. Man möter aldrig någon uppskattning från myndigheter, det är en avgrundsdjup skillnad mot statliga Invest Lithuania som gjort allt för att göra starten här så smidig som möjlig.”
Enligt Klimov verkar ryska staten inte vara intresserad av att företag växer och att utländska investerare kommer in i landet.
”Snarare tycker myndigheterna att man är konstig som vill starta eget.”
Apati. Klimov ser få ryssar i maktställning som bryr sig om landets utveckling: ”De bryr sig bara om sitt eget välstånd”. Han har själv funderat på att arbeta för ett bättre och mer välmående Ryssland, men med landets nuvarande ledning ser han det som lönlöst.
Sergei Klimov liknar Ryssland vid en sjuk människas hem, ett hem som har slutat att fungera. Stämningen är så dyster att man blir andfådd av att leva i den.
”Det är en extrem skillnad mot 2006-2007, då kändes allt möjligt, det gick att utveckla nya projekt, sälja mer, köpa ny bil, ordna nytt boende. Det fanns framtidshopp! Nu undrar folk istället om de har ett jobb att gå till nästa månad.”
Klimov är också bekymrad över inskränkningar i yttrandefriheten och trakasserierna av oberoende medier. Det påverkar honom inte bara som medborgare, utan även som företagare i spelbranschen.
”Vid ett tillfälle utvecklade vi ett spel som blev kontroversiellt eftersom där fanns terrorister som dödade ryssar. En parlamentariker blev upprörd och gick till pressen, men det var bara hans kritik som kom i tidningen. Våra argument togs aldrig med och till sist förbjöds spelet.”
Han ser också ett problem med domstolarna som förlorat alltmer av sitt oberoende.
”Tidigare kunde vi lita på domstolarna, jag var själv delaktig i en rättsprocess 2004 som jag vann tack vare domstolens opartiska hållning. Idag är det omöjligt att vinna en process mot myndigheterna.”
Läs hela artikeln i papperstidningen eller på pekplatta!
Påhl Ruin text & bild
