Vi lämnar konstant digitala fingeravtryck och fotspår som utvärderas och betygsätts. Tänk om hårdvalutan – förtroende och trovärdighet – missbrukas?
Torsten Fagerholm är chefredaktör för Affärsmagasinet Forum.
Det första kreditkortet skapades 1950 av Frank McNamara. Det sägs att aha-upplevelsen föddes då han skulle betala restaurangnotan men märkte att plån-boken hade blivit hemma. Snart startade han Diners Club. Enkla, personliga kreditsystem förändrade all mänsklig konsumtion och styr på många sätt vem som får tillgång till vad.
Detta århundrade antar hårdvalutan en ny form – digitalt förtroende och ryktes-kapital, som förändrar maktbegreppet och förskjuter den personliga identiteten. Tummar, stjärnor och recensioner, baserade på tidigare erfarenheter, avgör vem som gör affärer med vem – så fungerar Uber och Airbnb. Inom betygs-ekonomin (reputation economy) är valutan tillit, inflytande och rykte.
Din personliga online-historia är snart lika viktig som din finansiella historia. Dina digitala fotspår blir oskiljaktiga från din identitet och ditt personliga rykte. De reflekterar ditt beteende, dina motiv och drivkrafter, hur du betraktas av dina kollegor och vänner.
I de flesta länder är förekomsten av kredit-system icke-kontroversiell. Finansiell information används för att förutse hur sannolikt individer betalar sina lån och räkningar.
Kina driver det längre via ett allsmäktigt system för ”social kredit”. År 2020 kommer alla kineser att vara inskrivna i en stor nationell databas som sammanställer finansiell och statlig information, inklusive små trafikförseelser, och destillerar alltsammans till en rankning av varje medborgare. De individuella kreditbetygen kallas Sesame Credit. Utvecklingen drivs av Ant Financial Services Group, en del av Alibaba-gruppen, världens största shoppingplattform (dessutom med regeringskopplingar). Data från Alibabas finansiella och sociala tjänster sammanställs och utvärderas för att betygsätta och rangordna användarna (medborgarna). Bland annat lärare, journalister och läkare skådas speciellt i sömmarna. Syftet är att mäta lojalitet – mot regeringen och mot varumärken. Höga poäng ger enklare tillgång till lån och jobb samt snabbare webbuppkoppling. Låga poäng bestraffas, likaså samröre med lågt rankade individer.
Låter det orwellianskt? Kolla episoden Nosedive ur den samhällskritiska och skruvade scifi-serien Black Mirror: en pastellfärgad, ständigt fejkleende mardrömsvision över hur sociala medier, drivna till sin spets med ständiga konsumentomdömen och en hetsig jakt på likes, perverterar vår kultur och vårt mänskliga väsen.
Vårt dagliga digitala beteende registreras via sofistikerade verktyg: köpvanor, finanser, personliga och yrkesmässiga nätverk, fysisk tillvaro. Vi lägger ner massvis av tid på att kontrollera och optimera vår digitala image, finansiellt, professionellt, privat och socialt. Självhjälpsguider som The Reputation Economy av Fertik & Thompson (2015) tipsar om hur man kan försöka uppnå VIP-behandling vid banker och hotell, samt knep för att sopa igen negativa spår. ”With a good digital footprint, the world is your oyster” lyder marknadsföringstexten.
Förtroende är värt pengar. Det lockar till förfalskning. I Sverige talas om betygs-inflation i privata skolor. Det bleknar vid sidan om webbens fejkade, manipulerade information med kommersiella motiv. Det rasar en ständig kapprustning mellan algoritmer och klickfabriker (click farms) som spottar fram falska följare, likes och recensioner.
För varje klick deltar vi i byggandet av potentiella verktyg för massövervakning.
