Tankens makt över kroppen är enorm. Den undermedvetna placeboeffekten får oss också att tro att ”dyrare” viner smakar bättre.
Om vi tror att vi får en dyrare medicin får läkemedlet bättre effekt, även när vi bara får placebo. Vi betingar oss själva, likt Pavlovs hundar. Likaså: presenteras ett vin som dyrare, så upplevs det smaka betydligt bättre.
Sockerpiller eller saltlösningsdrycker utan några som helst aktiva läkemedel kan som känt lindra smärta. Det kallas för placeboeffekten. Våra hjärnor skapar en kraftfull fysiologisk effekt även då vi intar verkningslösa medel. Det räcker med att förvänta sig (eller hoppas på) att en medicin ska fungera – då ger den starkare effekt. Det beror på att positiv förväntan frigör smärtlindrare, kroppens eget morfin, såsom endorfiner. På samma sätt kan du få sämre effekt om du är skeptisk, och den motsatta effekten kallas för nocebo.
Placebo har konstateras lindra smärta astma, migrän, illamående, depression, magproblem samt ångest. Detsamma gäller rentav Parkinsons sjukdom. År 2015 rapporterades i tidskriften Neurology om tolv Parkinson-patienter fick veta att de skulle få två olika ”läkemedel”, varav det ena sades vara 15 gånger dyrare. Deras rörlighet ökade väsentligt mer av den dyrare placebon.
En liknande förväntans självuppfyllande effekt har konstaterats för viner. Försökspersoner som tror att de dricker ett dyrt vin tycker att det smakar betydligt bättre än det billiga – trots att det handlar om ett och samma vin. Det handlar om att förväntan på det ”dyrare” vinet aktiverar hjärnans belöningssystem mer. Likaså kan en lyxig förpackning eller etikett förändra hur vi upplever saker och ting,
Placebokirurgi. Inom placeboforskning bedöms vårdgivarens bemötande spelar in. En patient som blir omhändertagen av en förtroendeingivande och empatisk vårdpersonal stärks i sin tro på behandlingen. För att uppnå placeboeffekten är det själva omtanken och bemötandet som räknas, visar tester på personer med nedsatt kognitiv förmåga.
Det spelar också en roll hur läkemedlet administreras: injektion av placebo upplevs som mest verksamt, därefter kommer salva, följt av ett vanliga piller eller tabletter som man sväljer. Igen handlar det om att maximera omvårdnadskänslan.
Vissa operationer, främst enklare ingrepp i leder såsom i knän, verkar faktiskt gå att ersätta med placebokirurgi, där kirurgen låtsas göra sitt ingrepp. Man söver ner patienten, gör två små snitt i huden, spelar lite teater och syr ihop – utan att stoppa in några instrument i kroppen eller utföra egentliga ingrepp.
Vid uppföljning har man inte märkt någon skillnad mellan patienter som varit föremål för skenoperationer och de som fått riktig kirurgi i knäleden. Det är alltså igen ritualerna inför en operation som skapar förväntningar. Att möta en kirurg kan i vissa fall jämföras med en träff med en schaman: båda bär de ju dessutom mask.
