Flera av de personer som fått ekonomipriset till Alfred Nobels minne har fått utstå skarp kritik och hätska påhopp. Gemensamt för pristagarna hittills är att de allra flesta är män och att majoriteten av dem kommer från eller är verksamma i USA. Nu önskar kritiker se annat än gubbar med excelark som pristagare.
Ekonomipriset till Alfred Nobels minne har väckt hetast känslor av de sex olika ämnesområdena, med demonstrationer och ifrågasättanden av en del mottagare. Det är inte ett riktigt Nobelpris även om det utdelas i Stockholm samtidigt med de fyra gamla, fysik, kemi, fysiologi eller medicin samt litteratur. Det femte är Fredspriset som delas ut i Oslo, en kvarleva från unionen Sverige-Norge som upphörde 1905, fyra år efter att de Nobelprisen delats ut första gången.
Dock klarade sig priset till finlandssvensken Bengt Holmström, som är verksam i USA, undan kritik då han prisbelönades 2016. Ämnet var kontraktsteori, närmare bestämt hur köpare och säljare bäst kan reglera sina mellanhavanden. Tvärtom verkade det efterlängtat i en alltmer komplicerad internationell affärsmiljö.
Snyltande pris. Ekonomipriset etablerades först 1968 i form av donation från Sveriges Riksbank som firade 300-årsjubileum i egenskap av världens äldsta centralbank. Året därpå utdelades det första gången. Men priset som sådant var inte populärt i alla kretsar, vetenskapen ekonomi var ifrågsatt eftersom den används som politiskt redskap.
Som en markering från de gamla vittra vetenskaperna fick det inte heta Nobelpris, utan formellt ”Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.” Samtidigt beslutade Nobelstiftelsen att det var första och sista gången som ett nytt pris kunde hängas på de andra. En del kritiker kallade nykomlingen för snyltande på Nobels renommé. Nobelprisen anses världen över som de allra mest prestigefyllda.
Totalt 2 kvinnor och 82 män. Sedan 1969 har pristagare korats i ekonomi 51 gånger. 25 gångar har en enskild ekonom tilldelats det, 19 gånger har det blivit två mottagare. I år går det för sjunde gången till tre ekonomer samtidigt, därav en kvinna. Därmed totalt 84 pris, men totalt endast till två kvinnor under alla år.
Ekonomer från USA dominerar stort, antingen medborgare där eller verksamma vid amerikanska universitet. Under 51 år med 85 pristagare har 61 amerikaner och 24 från övriga världen fått ekonomipriset. Men flertalet av de senare har också studerat eller arbetat vid amerikanska ekonomiuniversitet.
Störst rabalder vållade utseendet av Milton Friedman och hans nyliberala tänkesätt 1976 som kännetecknade Chicagoskolan. Demonstrationerna sträckte sig ända in till den pågående ceremonin med kung Carl Gustaf.
Men även flera vänsterekonomer har belönats, exempelvis Gunnar Myrdal, svensk socialdemokratisk politiker som engagerat sig mot korruption i u-länder. Han fick priset 1974 tillsammans med österrikaren Friedrich von Hayek, den senare med snarast högeruppfattningar och kritiker av Keynes aktiva arbetsmarknadsåtgärder.
1977 fick tidigare folkpartiledaren Bertil Ohlin priset. Utgående från liberala utgångspunkter grundade han tillsammans med Gunnar Myrdal den så kallade Stockholmsskolan, i Keynes anda förespråkande statliga stimulanser i nedgångstider.
Henric Borgström text
Läs hela artikeln i papperstidningen.
