En rad uppstickare hotar de etablerade jättarna inom finansvärlden. Nya så kallade fintech-bolag kan revolutionera hur vi betalar räkningar, sparar, lånar och investerar.
Analytiker som följer teknikbranschen ser banker och finansinstitut som nästa offer för den digitala revolutionen. Liksom mediebolag vilar dessa företags tjänsteutbud och resultat på ettor och nollor, det vill säga digitala bits snarare än handgripliga produkter.
Investeringar i unga fintech-bolag
(finansteknologi) har mer än tiodubblats de senaste fem åren. Ännu räknas uppstickarnas samlade omsättning i några tiotals miljarder euro, jämfört med den globala finansvärldens estimerade över 10 biljoner (etta följd av 12 nollor). Men eftersom finansbranschen är just så enormt stor kan även nya nischaktörer komma upp i ansenliga summor.
Nagelbitare. Det gör fintech till riskkapitalisters och gräsrotsfinansieringens hetaste tekniksektor.
Storbankerna är oroade: många har sökt samarbete med och andra har börjat köpa upp uppstickarna.
I höstas varnade Bank of Americas vd Brian Moynihan: om etablerade banker undgår att möta utmaningen från appar som låter kunderna sköta sina affärer från smartmobiler ”kan en del av vår verksamhet tas ifrån oss för evigt.”
Citigroup har startat en ny enhet, Citi Fintech. I en promemoria till personalen förklarar vd för globala konsumenttjänster Stephen Bird att banken har nått en brytningspunkt där teknisk förändring intensifieras och man möter konkurrens överallt.
”Det innebär en stor möjlighet för oss om vi kan agera snabbt nog. Det utgör både en möjlighet och ett hot”, tillägger han.
Problemet är naturligtvis att dessa jättar inte gjort sig kända för att vara snabbrörliga. Särskilt inte jämfört med teknikerans entreprenörer. Därför har Citigroup tjuvjagat topptalang från bolag som Amazon Payments och Paypal.
Som svampar. Ändå poängterar en del skeptiker att inget teknikföretag sedan Paypal (grundat 1998) helt lyckats introducera ett revolutionerande betalsystem. Men nu står penningstinna teknikjättar på kö: Apple, Google, Samsung, Amazon lanserar egna
telefonbaserade lösningar.
Nya entreprenörer och i flera fall erfarna serieentreprenörer presenterar ständigt nya, möjligen smartare lösningar än finansbranschens existerande produkter.
Square vill sätta en kreditkortsläsare i handen på varje egenföretagare med smartmobil. Lending Club och Prosper beviljar lån snabbare än tungrörliga banker. WePay koncentrerar sig på att hantera transaktioner för donationer till crowdfunding och fundraising, alltså företag som GoFundMe och CrowdRise.
Affirm beviljar blixtsnabba konsumentlån via mobilen, som ett alternativ till kreditkortsbolagen. Acorns låter kunder investera i aktie- och obligationsbaserade börshandlade fonder (Exchange Traded Fund) genom att runda upp varje kortinköp, dagliga småsummor som i slutet av månaden ändå blir en del.
Smart data. Flera fintech-entreprenörer menar att nyskapade algoritmer kan dra nytta av de mängder personliga, ekonomiska och demografiska data som vi varje dag lämnar ut på webben, för att därmed väga risker och vinstmöjligheter både snabbare och mer exakt än traditionella bankers kreditvärdering klarar av.
Samtidigt står det klart att branschen redan är fylld av misslyckanden.
BitInstant som lät kunder köpa Bitcoins förbisåg finansbranschens regelverk och tvingades slå igen 2013, dess grundare åkte i fängelse.
Wesabe var en nätbaserad personlig finanssajt som stängdes 2010. Perkstreet hette en online-bank som blev omtyckt för sina förmånliga villkor, rentav så förmånliga att banken måste stänga 2013.
Andra har tvingats omdana sina ursprungliga planer. År 2008 fann tillsynsmyndigheten Securities and Exchange Commission att Prosper och Lending Club inte bara beviljade lån utan också sålde aktier utan licens. Lending Club upphörde omedelbart med verksamheten, Prosper slutade först när man tvingades.
Vrålande aptit. Andra nystartade företag har köpts upp av branschens jättar.
Sharebuilder utmanade 1996 de etablerade investeringsbankerna genom låta investerare inte bara köpa ett bestämt antal aktier, men delar av en aktie, så att hundra dollar kan ge nästan en sjundedel av en aktie i Alphabet (Googles moderbolag).
Företaget köptes upp av ING Direct, som senare togs över av Capital One, och går nu under namnet Capital One Investing.
Affirm startade som en långivare, men grundaren Max Levchin, en av Paypals grundare, säger att han i framtiden ser bolaget som en fullfjädrad bank. Han medger samtidigt att han inte vet med säkerhet hur man ska nå målet, och hänvisar bland annat till det komplicerade regelverk som tills vidare omger sektorn.
Flera av de nystartade företagen säger sig ta sikte på en ”demokratisering” av finanslivet.
USA har aldrig utvecklat ett post- eller bankgirosystem. Räkningar betalas fortfarande med check, antingen i pappersform, förmedlade av postväsendet, eller numera via internet direkt från kundens bankkonto. Lågavlönade kvalificeras inte för bankernas check- eller sparkonton, och tvingas då anlita postanvisning för att sedan lösa in sina lönecheckar för kontanter – i båda fallen till högre avgifter.
Polarisering. Medan flera av fintech-bolagen riktar sig till konsumenter eller småföretag som inte har möjlighet att låna från traditionella banker, erbjuder de nya företagen ofta dyrare villkor för dessa lån.
Observatörer konstaterar att mobil- och internetbaserade tjänster innebär att kunder gör färre besök i bankens lokalkontor. Det leder till att bankerna slår igen kontor, och en stor del av dessa ligger i områden med lägre inkomster.
För kunder som har tillräckligt stark ekonomi för att ha bankkonton kan utvecklingen enligt experter också innebära nya hot.
Banker har traditionellt hållit nere kostnaderna för kontoinnehav, i hopp om att vinna kunder för sin mer lönsamma verksamhet: lån och investeringar. Om de nya uppstickarna naggar den verksamheten i kanten kan kostnaderna för bankkonton tvingas upp.
