En välfungerande finansmarknad styr kapital effektivt från sektorer med finansöverskott till sektorer med underskott. Finansmarknaden erbjuder ett pålitligt och effektivt betalsystem samt förmedlar produktivitetsinformation via värdepapperspriser och avslöjar kvaliteten av resursallokering och -hantering. Marknaden möjliggör också en effektiv riskallokering.
Anders Löflund är professor i finansiell ekonomi vid Hanken i Helsingfors.
Samhällsmaskineri. Marknadsmekanismen med sina etablerade institutioner och reglering har utvecklats över en lång tid för att hantera grundläggande ’mänskliga koordineringsproblem’ såsom existensen av asymmetrisk information mellan köpare och säljare (garantering av rättvis och pålitlig marknad för bägge parter); moralisk risk (risktagning där konsekvenserna bärs av någon annan – som i värsta fall leder till systemrisk); snedvridet urval (som resultat av asymmetrisk information erbjuds alltför låga priser för till och med högklassiga produkter vilket kan tvinga säljare av dessa produkter att dra sig ur marknaden vilket i sin tur leder till försämrad produktkvalitet och eventuellt ett marknadsmisslyckande) och huvudman-agent-problem (användaren av kapital, agenten, har inte tillräckliga personliga incitament att leda verksamhet så effektivt som kapitalägaren önskar).
Brytningsfas. Konkurrensen i den fria marknadsmekanismen samt lagstiftningen, och dess effektiva upprätthållande, löser en stor del av problemen men speciell myndighetsreglering har därtill ofta införts för att försöka hindra missbruk och för att skydda konsumenter.
Finansmarknaden befinner sig i dag i en stark innovationsfas. Så kallade FinTech-bolag utnyttjar digital datateknik och -nätverk för att erbjuda innovativa, smidiga och kostnadseffektiva lösningar. FinTechs, finansteknikbolag, utmanar eller kompletterar traditionella banktjänster bland annat inom betalningstrafik, låneförmedling och finansiering (internet/mobila lån, peer-to-peer lån, gruppfinansiering och så vidare), automatiserad portföljförvaltning, ’sociala’ placeringar, algoritmbaserad handel med mera.
Även helt nya tjänster lanseras, såsom virtuell valutatrading i form av ett mobilspel med verkliga realtidskurser. Varje Fintech-bolag fokuserar på den egna expertisen så att verksamheten kan förbli enkel och transparent jämfört med en traditionell bank.
Generationsklyfta. Den yngre konsumentgenerationen kan också betrakta affärer via internet som det naturligaste, enklaste, billigaste, och kanske rentav roligaste sättet att sköta penningaffärer. Konsumenterna vinner eftersom den ökade konkurrensen mellan finanstjänsteproducenter sänker priserna på service. Fler kunder än tidigare får tillgång till finanstjänster när de – för de stora bankerna tidigare olönsamma – småkunderna också förmedlas lån (’mikrolån’) eller deltar i sparande.
Förstås inleddes digitaliseringen av banktjänster redan långt före FinTechs, bland annat via värdepapperisering (”securitization” – där krediter omvandlas till nya värdepapper) och elektroniska betalningstjänster och bankkonton.
Till exempel fondandelar och ETFs (Exchange Traded Funds, börshandlade fonder) har lätt kunnat köpas via elektroniska portaler redan i åratal medan den finska betalningstrafiken länge har fungerat elektroniskt och är så gott som papperslös i dag.
Användaren i centrum. Etablerade banker har svarat på utmaningen och börjat sin egen konversion mot en digital bank. De samarbetar i många fall med valda FinTechs. FinTech-bolag kan använda avancerade algoritmer med omfattande och varierande elektroniska data (’big data’) för att betygsätta låntagarens kreditrisk, vilket kan vara noggrannare än traditionella intervjuer och enkäter. Tidigare separata banktjänster samlas i lättanvända mobila appar som konsumenten verkar preferera för sina bankärenden framom bordsdatorer. Användarerfarenheten blir en viktig framgångsfaktor även inom finans.
Förutom produktivitets- och effektivitetsförbättringar inom finansindustrin finns vissa orosmoment i utvecklingen: hur lyckas finansinspektionen övervaka den stora volymen av internetbaserade spelare som ofta inte ens har fysiskt fot-fäste i ett land? Hur vet kunderna vilka tjänsteproducenter man kan lita på? Hurdana garantier för återbetalning finns det när någonting går snett? Vad händer med kundens bank-konton eller icke-traditionella placeringar ifall FinTech-tjänste-producenten råkar i betalningssvårigheter eller går i konkurs?
Bedömning av motpartsrisk kommer att bli allt viktigare och industrin betydligt mer fragmenterad. För att vinna trovärdighet och därmed växa sig tillräckligt stora måste FinTechs uppfylla omfattande regleringskrav som dessutom kan variera från land till land. Därför är samarbete mellan myndig-heterna och FinTechs önskvärt för båda parterna.
Den pågående digitaliseringen innebär alltså spännande tider för finansbranschen. Vi har alla mycket att vinna om innovationsvågen driver fram gynnsam branschutveckling som också bättre kan stöda ekonomisk tillväxt.
