Informationssamhället fördummar, framför allt narcissismen som gör oss sämre på att abstrahera och resonera. Vi behöver mer blod, svett och tårar. Alltså läsning.
Torsten Fagerholm är chefredaktör för Affärsmagasinet Forum.
Har du allt svårare att koncentrera dig på långläsning? Klarar du av huvudräkning, eller att minnas telefonnummer? Rostar ditt mentala artilleri? Vi lider av ett demokratiproblem som matar tilltagande populism.
Mycket tyder på att världen blir allt dummare, som i den svarta komedin Idiocracy (2006) där intelligenta människor får allt färre barn, med ödesdigra konsekvenser.
Enligt Flynn-effekten, uppkallad efter den nyzeeländske intelligensforskaren James R. Flynn, steg den globala intelligenskvoten med i snitt tre IQ-poäng per decennium sedan 1930-talet. Detta tack vare alltmer abstrakt och rationell utbildning och arbetsliv, samt bättre näring. Nu planar effekten ut eller minskar.
IQ-nivån bland unga i Finland, Sverige och Norge har avtagit med i snitt 0,23 poäng per år sedan mitten av 1990-talet. Även Storbritannien, Nederländerna, Estland och Tyskland visar tecken på stagnation. Fortsätter Finland i samma takt tappar vi i snitt 7,49 IQ-poäng under de kommande 30 åren. Detta visar forskarna Flynn och Michael Shayer i ett färskt nummer av Intelligence (http://bit.ly/2n4M89b).
Den internationella undersökningen PIRLS visar en långsiktig försämring av läsförståelsen. Det kan göra oss dummare, mer okoncentrerade och påverka minnet negativt. Årskullen finländare som föddes 1977 verkar bli historiens högst utbildade, noterar Hannu Karhunen och Aleksi Kalenius i Statistikcentralens blogg Tieto & Trendit. I hela 150 år steg utbildningsnivån tack vare folkskolan, och under tidigt 1990-tal var finländarna bland de högst bildade inom OECD. Nu ligger vi under medeltalet och halkar efter alltmer. Utbildning korrelerar starkt med ekonomisk tillväxt, produktivitet, konkurrenskraft och välstånd.
Samtidigt försämras resultaten i finska grundskolan, Pisa-resultaten kulminerade hos årskullen född 1991. Och Helsingfors universitet sänkte nyss ribban för pro gradu-avhandlingar.
Nyheter snuttifieras: tillrättalagda, allt enklare och kortare budskap presenteras i filterbubblor som ständigt bekräftar vår verklighetsuppfattning. Algoritmerna serverar bild (helst rörlig), färre komplicerade resonemang eller ’svåra’ ord. Den lättjefulla historielösheten rymmer ingen kontext, bakgrund eller analys.
Blir vi allt dummare i takt med att samhället och tekniken blir ’smartare’? Skärmtittande kan verka bedövande och skapa bristande koncentrationsförmåga. Teknikfixeringen har förändrat vår kommunikation och radikalt minskat mängden individuell reflektion och genuin dialog.
Silicon Valleys affärsmodeller är antidemokratiska och bildningsfientliga. De hypereffektiva nätjättarnas riktade budskap bygger på detaljerad övervakning av våra vanor och konsumtionsmönster. Vår uppmärksamhet är en naturresurs som de slåss om att få utvinna. Vi är mest ’lönsamma’ då vi är passiverade, distraherade och oreflekterat klickar för att mata köpimpulsen.
Samtidigt nedprioriteras mental ansträngning och disciplin. Tekniken ersätter vårt tänkande, vår planerings- och beslutsförmåga och även våra värderingar. Vi gör avkall på själva kärnan som gör oss till människor: den fria viljan, viljan att tänka bättre tankar, att ställa skarpare frågor.
Botemedlet är läsning, att behandla saker på abstrakt nivå och anstränga hjärnan. Hjärnkontoret förtvinar ifall vi inte testar vår mentala uthållighet. Vid läsning möjliggörs fördjupning. Läsaren är medskapare, vilket ger utrymme för fantasi samt empati.
USA har redan landat i fullfjädrad idiokrati. Vi måste ställa högre intellektuella krav på oss själva. Stuva undan smartmobilen, koppla loss från det sociala nätverket. Utmana din kollegor och familjemedlemmar att läsa en bok!
