Chefredaktören bad mig skriva en munter kolumn eftersom sommaren är runt hörnet. Han kommer att bli verkligt lycklig, för jag har beslutat visa hur vi kan rädda världen.
Nicholas Anderson är oberoende rådgivare och konsult inom finans,
infrastruktur och klimatförändring.
Den här frågan måste betraktas pragmatiskt. Om vi handlar nu, kan vi troligen rädda mänskligheten från undergång och många andra arter från utrotning. Det betyder att era barn, barnbarn, hem och sommarstugor och fortfarande finns här om 100 år – det måste vi vara lyckliga över.
Denna vår har varit den varmaste hittills, och Finland lyckades genomföra ett val där minst en stor politisk grupp säger att vi inte behöver bekymra oss alltför mycket för klimatändringen. Viktat mot partiets bakgrund bör vi ignorera dem – också för det bör vi vara lyckliga.
Frihet skapar inte lycka. Övriga partier tar allvarligare på frågan, liksom våra vänner i Sverige. Likväl borde vi kräva mer av våra politiker i Helsingfors, Stockholm och Bryssel: gå i strejk i skolor, butiker, på kontor och i fabriker, och muntert marschera till riksdagen och kräva betydligt mer.
Det verkar som om de flesta tycker att vi ska välja fritt om vi vill äta kött, köra gamla nedsmutsande bilar och flyga till Thailand på paketsemester. De må vara relativt billiga ännu idag, vilket vi är lyckliga över. Men även om oinskränkt ’valfrihet’ låter lockande, har den konsekvenser. I värsta fall kan otyglad valfrihet förstöra mycket av livsförutsättningarna på vår planet inom en inte så avlägsen framtid.
Är skattebetalare lyckliga? ”Dumheter”, säger Trump, ”klimatförändringen är en myt”, och flyger iväg med Air Force One till Florida för en golfrunda (under vilken han fuskar, han har ju ingenting viktigare att göra). Ingen utom hans trognaste kumpaner vill träffa honom för att mingla, och det måste vi vara lyckliga över.
Sen har vi Antero Vartia, tidigare riksdagsman för Gröna förbundet, som har utvecklat en lysande digital lösning för att bromsa klimatförändringen. Han vill sälja en app med vilken vi kan köpa alla klimatsyndernas förlåtelse. Han säger att ingen borde tvingas att kompensera för att de flyger till Thailand på semester, men att en frivillig avgift som utsläppskompensation kan betalas på Finnairs nätsida. Finnair och Vartia kommer att få bättre samvete tack vare dessa betalningar, men jag betvivlar på allvar att du blir lycklig över att få betala!
Varför är cyniker lyckliga? Finlands före detta kommunikationsminister Anne Berner introducerade nya incitament för att få hit fler elbilar, det bör vi vara lyckliga över. Att hon också bidrog till att dra mattan under Centerpartiet förrän hon övergav politiken för bankvärlden ger oss ytterligare anledning att vara lyckliga. Centerpartiet ville tillåta de stora skogsbolagen att hugga ner alltför många miljoner träd med stöd av skattebetalarnas pengar, vilket vore mindre bra med tanke på kolsänkor och klimatet.
Att inta en cynisk inställning kan vara bra, särskilt då politiker börjar prata klimat. Grönland smälter, likaså nord- och sydpolerna. Vi har alla sett bilder av smältande glaciärer i Asien och Europa. Jag såg glaciären på Mount Cook i Nya Zeeland – den hade krympt hundratals meter i höjdled och såg tilltufsad ut… Häftigare värmeböljor och hårdare stormar uppmäts överallt – och alla dessa fenomen gör ju ingen lycklig.
Muntra lästips. Här följer en lycklig nyhet: det är inte nödvändigt att gå i kyrkan och bekänna dina synder, invänta undergången eller skaffa ett säkert gömställe i Queenstown, Nya Zeeland (som flera miljardärer har gjort inför klimatapokalypsen). Läs i stället Sitras färska, utmärkta rapport (En skattereform för hållbar utveckling – mot ett utsläppsfritt Finland, https://bit.ly/2KWFUaQ). Den visar att det är fullt möjligt att genomdriva en skattehöjning i miljardklassen för utsläpp från industrier, handel och transport, samtidigt som vi bantar ner inkomst- och företagsbeskattningen avsevärt. Jubileumsfonden har räknat ut att resultatet kan bli ökad ekonomisk tillväxt i Finland, förhöjd sysselsättning och lägre inkomstskillnader. Rapporten är de facto varken ny eller banbrytande, utan ett sammandrag av färska rekommendationer från Världsbanken, OECD och IPCC.
Äntligen finns det en framtidsvision att verkligen fröjdas över! Allt vi behöver är en politisk vilja att implementera dessa modiga riktlinjer i praktiken. Tyvärr har er korrespondent redan hört att lobbare från storindustrin och energibolagen samlar leden för att mota Sitras – och samtidigt världens samlade ekonomiska och vetenskapliga expertis – vägande förslag. Vad kan man vänta av högavlönade företagsledare som saknar incitament för annat än kortsiktiga egenintressen?
Även om hållbarhet står på de flesta investerares önskelista, behövs starkare handling från näringslivet. Det är bättre att gå i täten för en sådan megatrend, som säkerligen gör oss alla lyckligare på sikt än alternativet: nämligen att dö. Frivilliga åtgärder är totalt slöseri med tid inför den enorma klimatutmaningen. Finland – och världen – behöver en massiv skattereform.
