En digital marknadsplats som kopplar samman el, värme och kyla är igång på Chalmers i Göteborg, med visionen att hjälpa bort Sveriges behov av fossilt bränsle.
EU-projektet Fossil-free Energy Districts (FED) är ett unikt sätt att hantera energiförbrukning i fastigheter. Det handlar om att balansera överskott och underskott genom att köpa och sälja el, värme och kylning timme för timme. Meningen är att det i framtiden ska hjälpa energibolagen att få bort behovet av fossilt bränsle vid energitoppar.
Fastighet A har ett överskott på värme klockan fyra på morgonen. Fastighet B bestämmer sig då för att köpa den, för att slippa förbrukningstoppen klockan sju, eftersom den då kan stänga av pannan ett par timmar.
Klockan ett på dagen efter har fastighet C ett överskott på el, som den säljer till fastighet A. Fastighet B säljer samtidigt ett litet värmeöverskott till fastighet D.
Låter det komplicerat? I praktiken handlar det om en digital marknadsplats för energi, där olika ”agenter” säljer och köper. Det kan vara en fastighet, en värmepump, en solpanel eller en kraftanläggning.
Det krävs ett omfattande datorprogram som varje timme kontrollerar vad som finns när det gäller el, värme och kyla i de olika fastigheterna, men sedan sköter det sig i princip själv. Idén är att fastigheterna som ingår i systemet ska kunna spara på energi, samtidigt som samhället slipper några av de stora topparna då alla samtidigt vill ha värme och el.
Hjärtat i projektet finns på Johanneberg Science Park i Göteborg, som ligger i anslutning till största Chalmers-området där systemet testas.
Nätverk av öar. Det är Johanneberg Science Park i Göteborg, som tillsammans med Chalmers och sju andra partner, samt EU som medfinansiär, har tagit fram systemet. Det har körts sedan i januari, och de inblandade parterna är nöjda med resultatet hittills.
”För oss är detta extra intressant eftersom vi inte längre bara hyr ut våra fastigheter, utan även har blivit en partner i forskningen och utvecklingen. Systemet behöver så klart utvecklas, men det har visat sig vara stabilt även om det har barnsjukdomar”, konstaterar Per Löveryd, som är energiingenjör på största inblandade fastighetsägaren Akademiska Hus.
Det var 2016 som projektet började ta form. Göteborgs Stad ville försöka få fram ett system som så småningom helt kan ta bort de fossila bränslena. Meningen var inte att koppla loss fastigheterna från till exempel fjärrvärmenätet, däremot att utnyttja resurserna betydligt bättre och få ner förbrukningen.
Stina Rydberg, som är projektledare för FED, ser många möjligheter med systemet när framtida fastigheter ska byggas.
”Här har vi gjort detta på ett begränsat område, men i princip finns det inga begränsningar för hur många agenter man kan koppla upp, även om det blir oerhört komplicerat med många så klart. Jag kan tänka mig att en modell där mindre ’öar’ kopplas ihop”, förklarar projektledaren och civilingenjören Stina Rydberg.
”Även om vi startat detta projekt på redan befintliga byggnader, blir det enklare med nybyggt, eftersom man då slipper merkostnader. Dessutom kan det hjälpa till i de fall när det är svårt att få fram tillräckligt med energi för nya områden”, säger hon.
Kristina Wallin text
Läs hela artikeln i papperstidningen.
