Med statistik går allt att bevisa, även motsatsen. Vad ska man med verkligheten till då det finns statistik?
Den rationella västvärlden vill gärna tro att vårt samhälleliga beslutsfattande bygger på välunderbyggd forskning, neutrala fakta och noga övervägd konsekvensanalys.
Opinionsundersökningar spelar en stor roll inom politik, valrörelser och ekonomi. Karikerat säger statistiken oss att en människa som står med ena foten i glödheta kol och den andra i en isvak har det precis lagom, i snitt.
Statistik är inte tekniska, neutrala fakta. Den politiska debatten styrs av halvsanningar och önsketänkande. Beslutsfattare litar på bekväma tabeller och diagram, plockar selektivt fram resultat som stöder den egna politiken (och ignorerar resten).
Vi behöver bättre frågeställningar. Hur definieras till exempel arbetslöshet? Går det entydigt att skilja arbetslösa från sådana som enbart söker arbete? Ifall man preciserar en bristfällig problemformulering och ändrar på värdena i efterhand förlorar den gamla statistiken sin jämförbarhet. Dåliga tal går i arv, formar vår verklighet.
Statistik är en stor lögn som innehåller många små sanningar. Är svaren alltid uppriktiga hos respondenterna? Undersökningar som inte ger önskat resultat – de skrinläggs. Ledande frågeställningar frodas.
Speciellt under valtider avlöser opinionsundersökningar varandra titt som tätt. Medier och företag lever av gallupar. Siffrorna presenteras på ett sätt som låter mottagaren tro att en förändring har skett, man tolkar in skenbara trender i små skiftningar. Medier är urusla på att urskilja lösa påståenden.
Vi borde bannlysa gallupar som saknar svarsprocent, felmarginal eller originalfrågeställningar. Mörkertalen är större än vi anar. Vid datainsamling förekommer mätfel. Bristfälliga siffror rapporteras som sanning. Förvånansvärt många högskoleutbildade förväxlar kausalitet med korrelation.
Inom marknadsundersökningsindustrin har en konfidensgrad på 95 procent och 1 000 observationer accepterats som praxis. Större säkerhet kräver fler observationer, vilket kostar mer. Billiga mätningar använder totalvärdelösa webbpaneler.
Missförstå mig rätt: statistik är ett bra verktyg, i rätt händer. Men gallupmakare borde alltid erkänna sina begränsningar och öppet redogöra för skevheter.
Ökar ett visst livsmedel risken för cancer? Talar en minister sanning, då han hävdar att arbetslösheten minskat tack vare regeringens politik? Ökar brottsligheten, eller har själva anmälningsbenägenheten ökat? Kanske polisen för tillfället fokuserar resurserna på ett visst område? Vädret, det vill säga slumpen, är en förklarande faktor vid rattfylleri, krogslagsmål och båtolyckor.
Statistiken mäter endast fenomen som kommer till vår kännedom. Den är insamlad, klassificerad och tolkad av felbara människor. Då man mäter över tid, jämför olika trender och årtal, bör man också beakta lagändringar. Ekonomisk statistik, valuta- och börskurser påverkas av masspsykologi.
Statistik kan inte ersätta omdömesförmåga. Förhåll dig kritiskt, låt dig inte medryckas av förhastade slutsatser.
Statistiken bör avnjutas med en nypa salt, en klyfta citron och ett glas tequila. Finns det statistik som man kan lita på? Ja, då man själv har fått förfalska den. Fundera på vad siffrorna säger. Och framför allt vad de tiger om.
