7/2021

Läkaren Emma Kajander: Tredje spruta är ingen stor sak

22 september 2021

Emma Kajander, 41, har tidigare jobbat bland annat som vice vd på Doctagon, operativ chef på Stella Kotipalvelut och ansvarig företagsläkare på Terveystalo.

Emma Kajander har sedan augusti jobbat som sakkunnigläkare vid Finnish Consulting Group, FCG. Hon kommer närmast från THL där hon varit sakkunnig inom coronavaccinering med ansvar för vaccinationsutbildning och vaccinationsvägledning.

Patrik Harald, text

Vad går ditt nya jobb ut på?
Jag ska dels administrera och utveckla NordDGR, ett patientklassificeringssystem som används av sjukvårdsdistrikten bland annat till grund för fakturering för vården. Den andra delen består av konsultuppgifter, till stor del kring vårdreformen. Våra kunder är främst den offentliga sektorn, men också privata bolag. Dessutom ska jag bland annat jobba med ledarskap inom vården.

Vilka för- och nackdelar ser du med vårdreformen?
Det var helt klart att kommunerna har alltför smala axlar för att själva sköta vården. Därför är det bra med de 22 vårdområdena, även om jag hör till dem som anser att de kunde ha varit färre. När det gäller innehållet är målsättningarna jättefina – man ska få bättre vård och snabbare, det ska satsas på mer förebyggande vård och basservice. Frågan är bara hur vi ska nå dit. Det kräver massor av jobb.

Menar du att målen är orealistiska?
Det svåra är att genomföra planerna utan att kostnaderna stiger. Tanken är att man ska satsa på förebyggande vård för att mota allvarligare problem senare, att satsa mer på primärhälsovården än på specialsjukvården. Men det tar tid innan effekten syns. Under tiden uppstår sannolikt nya kostnader, åtminstone tillfälligt.
Vården blir hela tiden bättre och därmed dyrare, samtidigt som folk lever längre. Det här är i och för sig positiva saker, men innebär att kostnaderna knappast går ner, vilket har varit ett mål. Nu är väl tanken närmast att kostnaderna ska stiga mindre än med nuvarande system.

‘Du har nyligen jobbat med coronavaccinering inom THL. Hur har vaccineringen lyckats i Finland?
Jag är förstås jävig, men visst har det gått bra. Vaccinationstakten har bestämts av hur snabbt vi fått in vaccin till Finland, men sedan har allt som skickats ut i landet använts. Även om vaccinmotståndarna får mycket uppmärksamhet är vaccinationstäckningen i Finland jättehög jämfört med många andra länder.

Nu diskuteras behovet av en tredje spruta. Är det en besvikelse att två inte räcker?
Redan tidigt diskuterades hur länge skyddet är i kraft, och därför är jag inte överraskad över att en tredje spruta säkert blir aktuell. Men det här är ingen större sak så länge samhället inte stannar upp och väntar.

Hur tror du vårt liv med coronaviruset kommer att se ut de närmaste åren?
”Jag tror att vi lär oss leva med viruset och kan leva ganska normalt. Samtidigt tror jag att distansjobbandet fortsätter, munskydd blir vanligare precis som i Asien, och att vi fortsätter tvätta händerna. Jag tycker inte om att jämföra corona med influensa, men när alla är vaccinerade blir det lite som hur vi lever med influensaviruset.”

Vad anser du om regeringens hantering av epidemin?
Om vi ser på resultaten så får den ett berömvärt betyg. Vi har klarat oss jättebra, vi har låga siffror på insjuknade och döda, och ändå har vi inte haft så strikta restriktioner som många andra länder. Att Nyland stängdes var radikalt, men annars har vi inte haft poliser på gatorna. Däremot har reglerna kring gränskontrollerna tidvis varit oklara.

Läkaryrket torde vara välavlönat och ha hög status. Varför råder det då brist på läkare?
Antalet läkare beror på hur många som tas in till utbildningarna. Här har kvoterna ökat, och i dag har Finland fler läkare är någonsin tidigare. I relation till folkmängden har Finland också fler läkare än EU i snitt. De länder som har många läkare, som Spanien, Italien och Grekland, har en offentlig sektor som är dyr och ineffektiv.
Antalet läkare är i stor utsträckning en fråga om vad samhället har råd med. Också utbildningen kostar och en del anser att grupperna redan nu är för stora. Man borde se mer på vad läkarna gör – många uppgifter kräver inte läkarexamen, såsom att byta färgkassett och tömma papperskorgen. En annan central fråga är hur man ska få läkarna att jobba på hälsocentralerna, där cirka 7 procent av vakanserna är obesatta. Inom privata vården och på sjukhusen är situationen bättre.

Är företagshälsovården en god investering för arbetsgivaren eller mest en ekonomisk belastning?
Det är en verkligt bra investering. Forskning visar att de pengar som företagen satsar i systematisk ledning av arbetsförmågan fås tillbaka i medeltal femfalt. En persons sjukfrånvaro kostar i snitt 350 euro per dag. Om företagshälsovården lyckas förkorta sjukfrånvaron hos en anställd med en enda dag så har man tjänat in kostnaden för per- sonens företagshälsovård under ett helt år.