Neutronstjärnor, universums tyngsta objekt, kan utgöra nyckeln till djupare förståelse av världsalltets mysterier, lovar en färsk upptäckt som belönats med Nobelpriset i fysik.
För 130 miljoner år sedan i stjärnbilden Hydra (Vattenormen) kolliderade två neutronstjärnor i ”himlavalvets största fyrverkeri”. Kraschen observerades den 17 augusti i år, och upptäckten följdes andäktigt av astronomer världen över eftersom den revolutionerar vår bild av universum och tros kunna leda till att flera av astronomins mysterier löses.
Neutronstjärnor är universums kompaktaste objekt. De utgör kärnorna av döda stjärnor som tidigare exploderat som supernovor. Neutronstjärnor existerar i binära system, två stjärnor som dansar runt varandra och slutligen kolliderar. Massan är så enorm att astronomer i försök att göra massan mer begriplig kommit upp med en rad liknelser. En av dem säger att det är som om Mount Everest koncentrerats i en fingerborg.
Det rör sig därför om enorma krafter som sätts i rörelse. Kollisioner mellan neutronstjärnor tros nu ansvara för bildandet av universums alla tunga grundämnen som guld, platina, silver, bly, uran och plutonium.
Alla teleskop mot Hydra. Kollisionen upptäcktes av Ligo (Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory), USA:s nyaste astronomiska instrument med laboratorier vid de tekniska universiteten MIT och Caltech, vars initiativtagare, fysikerna Rainer Weiss, Barry Barish och Kip Thorne i december mottar årets Nobelpris i fysik. Ligo mäter gravitationsvågor, ett fenomen som förutspåddes av Albert Einstein 1916, men först i fjol kunde bekräftas när Ligo registrerade effekterna av kollisionen av två svarta hål.
Svarta hål suger till sig allt och inget ljus slipper ut. Kollisioner kan därför inte bekräftas av traditionella astronomiska instrument. Men Ligos larm i augusti fick astronomer att vända alla former av teleskop mot Hydra. Ligos upptäckt kunde bekräftas av teleskop, röntgen, gamma och radiovågsobservatorier.
Astronomer talar redan om detta som astronomins framtid: samverkan av vetenskapens alla nya observatorier för att finna svar på rymdens många kvarstående mysterier. I en sällsynt lyckosam händelse kunde Ligos upptäckt bekräftas också av systeranläggningen Virgo, Europas gravitationsvågsobservatorium utanför Pisa i Italien som efter en flera år lång uppgradering tagits i bruk bara två veckor tidigare.
Leif Bergström text
Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Paperini!
Läs även Kai Nordlunds kolumn Gravitationsvågor: varför bry sig?
