Hajpen kring kryptovalutor har antagit närmast bibliska ideologiska proportioner.
Hajpen kring kryptovalutor bygger på en dröm om en teknik som tar makten från stater och banker och ger den till vanliga människor. Bitcoin lade grunden för en bubbla som inte bara är ekonomisk utan också ideologisk.
”I botten ligger en amerikansk libertariansk fantasi om ett samhälle utan banker”, säger Janne M. Korhonen, doktor i organisationsforskning vid Aalto-universitetet.
Korhonen jobbar vid Re Con (”reconfiguration of trust”), ett Tekes-finansierat forskningsprojekt kring blockkedjors möjligheter och utmaningar som involverar bland annat Aalto-universitetet och Tammerfors universitet. Enligt honom är tron på tekniken som ligger till grund för kryptovalutor som Bitcoin så stark att många glömmer att fundera på konsekvenserna.
”Det är bara är en tidsfråga innan kryptovalutorna börjar leda till fängelsestraff.”
Gruvdrift. Det pågår en kapprustning där Bitcoin-gruvor har växt fram som svampar i länder med billig el, såsom Kina och Island. Foto: Mostphotos
Blockkedjorna, alltså distribuerade databaser som journalför transaktioner, har flera juridiska problem, varav finansiella brott och penningtvätt kanske är de mest centrala. En annan fråga är vad som händer om någon sparar till exempel barnporr i en allmän blockkedja som finns lagrad på mängder av olika datorer.
I maj träder också EU:s nya dataskyddsförordning (General Data Protection Regulation, GDPR) i kraft och den innebär bland annat rätten att raderas ur register, men blockkedjan är per definition en lång kedja av information som inte går att förändra i efterhand. Till exempel Bitcoins blockkedja innehåller information om varje transaktion som någonsin gjorts och till vilket konto.
”En sträng tolkning av lagen kan göra det olagligt att spara Bitcoins blockkedja”, säger Korhonen.
Fängelsestraff är ändå inte de enda problemen tillämpningen av blockkedjorna kan leda till. Kryptovalutornas framfärd har varit full av bekymmer som förklarar varför tekniken inte kommer att kunna leva upp till förhoppningarna om en decentraliserad värld.
Digitalt nätverk. Kungstanken bakom Bitcoin och blockkedjor är decentraliserade nätverk, samt att kapa mellanhänder. Men i praktiken har det uppstått nya former av maktkoncentration. Foto: Mostphotos
Bitcoins inbördeskrig. I begynnelsen fanns Bitcoin. År 2009 lanserade pseudonymen Satoshi Nakamoto den första kryptovalutan och med Bitcoin lanserades också den första blockkedjan. Tanken var att skapa en elektronisk valuta som är oberoende av finansiella institutioner.
”Det som behövs är ett elektroniskt betalningssystem som baserar sig på kryptografiska bevis i stället för tilltro”, skriver Nakamoto i Bitcoins vitbok.
Systemet verkade fungera. Ingen kunde manipulera blockkedjan och vem som helst kunde ’gräva’ efter Bitcoin genom att koppla sin dator till systemet och hjälpa till att lägga till block i kedjan genom att lösa invecklade beräkningsproblem. Men Bitcoin blev småningom för stort.
Bitcoins allt högre värde gjorde att enorma datacenter växte fram för att gräva efter kryptovalutan, de största i Kina där elen är billig. I dag dominerar ett fåtal aktörer nästan all datakraft som behövs för att lägga till block i kedjan.
För att få en uppfattning om hur mycket datakraft det handlar om så antas Bitcoins elkonsumtion i dag motsvara hela Danmarks, eller ungefär halva Finlands totala elförbrukning. Den enorma mängden datakraft gör det ändå inte snabbare eller bättre att använda Bitcoin. Algoritmen bakom blockkedjan gör det svårare att lägga till ett block ju mer datakraft som används. Tanken är att det alltid ska ta kring tio minuter att lägga till ett block, oberoende av mängden datakraft.
Grafikkort. För att spotta fram virtuella pengar behövs stor processorkraft. Världens bästa grafikkort har därför sålt slut. Foto: Mostphotos
Samtidigt är också blockens storlek begränsad. Det betyder att mängden transaktioner är begränsad till kring 7 per sekund, vilket gör transaktionskostnaderna skyhöga – eller så måste man vänta upp till flera dagar på att transaktionen läggs till i ett block.
Orsaken till begränsningarna är ideologiska. Större block kunde möjliggöra fler transaktioner, men blockkedjan skulle därmed börja växa snabbare vilket kunde vara ett hinder för vanliga människor att spara den på sin dator.
”Ett annat alternativ skulle vara att vissa pålitliga aktörer börjar fungera som banker och klumpar ihop flera transaktioner i blockkedjan”, säger Korhonen.
Erik Sandström text & grafik
Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Paperini!
