Christoph Treier är coachen som sparrar både idrottare och företag till toppresultat. Tack vare en rallyvärldsmästare fick han fart på sin egen karriär.
En företagsledare har mycket att lära sig av toppidrott. Det viktigaste är vikten av motivation, säger mentala tränaren Christoph Treier.
”En idrottare skulle aldrig acceptera att göra en övning om tränaren inte förklarar varför. Inom näringslivet är det fortfarande alltför vanligt att vi gör något för att vi alltid har gjort så. Vi borde bli bättre på att ge mening åt olika arbetsuppgifter.”
En bankanställd ska hålla koll på pengaflödet. Men syftet med jobbet borde vara större.
”Om personen ser som sin uppgift att hjälpa människor att förverkliga sina drömmar, att köpa en bil eller ett hus, blir det en helt annan mening med jobbet. Även om personen fortfarande bara har siffror framför sig.”
En sjukhusstädare ska inte bara hålla dammfritt, utan att hjälpa patienter att bli friska fortare tack vare god hygien.
Att enbart motivera med lön funkar inte.
”Om man vill motivera någon med pengar borde man enligt forskning höja lönen var tredje månad. Inget företag klarar av det.”
Tränaren hjälper idrottaren att hitta mening med träningen, och chefen ska hjälpa den anställda att hitta mening med jobbet. Hur gör man det? Jo, via sunt ledarskap.
Det återkommer vi till. Först ska vi ta reda på hur schweizaren som studerat psykologi och idrott kom att coacha fram en finländsk rallyvärldsmästare och bli en fullbokad föreläsare och företagscoach.
Action. En särskild utmaning för företag är att motivera den yngre generationen arbetstagare. De vill ha kul och action, och då måste företagsledaren ofta ge sig utanför sin bekvämlighetszon.
Fick fart av rallyförare. Christoph Treier kom till Finland på 1990-talet, hitlockad av sin finländska flickvän som han träffat under studietiden. Först jobbade han som gymnastiklärare och översättare. I slutet av 1990-talet slog han ihop sina två studieinriktningar till ett jobb, och började som mental tränare för idrottare. Då fanns det mycket fördomar mot mental träning. Idrottarna var rädda att bli stämplade för att ha mentala problem och krävde skriftliga löften på att Treier aldrig skulle nämna att han jobbat med dem.
Det fanns ett undantag, och det var rallyföraren Marcus Grönholm. Han kom att få väldigt stor betydelse för Treier.
”Tack vare honom blev det så stort som det blev. Hade han inte blivit världsmästare skulle jag inte vara i den situation jag är i dag. Marcus var en av dem som sade att han tar hjälp av en mental tränare. Jag hjälpte honom, men han hjälpte också mig mycket.”
Grönholm var i början rätt negativt inställd till mental träning. Men Treier lyckades ge några bra tips som ändrade på rallyförarens sätt att tänka och köra. Efter ett och ett halvt års samarbete blev Grönholm världsmästare första gången. 2002 blev Grönholm för andra gången världsmästare och då började företagsledare ta kontakt med Christoph Treier.
”De bad mig komma och prata om hur jag jobbar med idrottare. De tänkte att den mentala träning jag gör med idrottare borde fungera för företag också.”
Även i företagsvärlden var inställningen till en mental tränare fördomsfull i början.
”Sedan 2010 har det ändrat totalt. Nu är det tvärtom, så fort det finns ett problem tror man att man kan fixa det med hjälp av mentala träningsmetoder från idrotten. Så enkelt går det förstås inte.”
I Finland är vi fortfarande motvilliga till att begära hjälp.
”Då du tar hjälp av någon i Finland anses du ha problem som du inte klarar av. I andra länder är det ett tecken på att du vill utvecklas.”
Chefen ska lägga sig i. I dag går ungefär hälften av Treiers arbetstid till att jobba med företag och organisationer. Köttförädlingsföretaget Snellman i Jakobstad har anlitat honom i femton år. Ett uttalat syfte är att sänka sjukfrånvaron bland de över 1 000 anställda.
”Snellman satsar oerhört mycket på välmående. Då en person går till HR-avdelningen för att den mår dåligt får personen komma och prata med mig. Det spelar ingen roll om det är någon i ledningsgruppen eller en städare.”
Förutom många personliga samtal jobbar Treier med ledarskapsutbildning på Snellman.
”Ledarskap är inte så komplicerat som många tror.”
Treier talar om sunt ledarskap. Sunt ledarskap har enligt honom tre grundpelare. Chefen ska bry sig om de anställda och verkligen lyssna på dem i stället för att bara höra vad de säger. Chefen ska veta hur man ger mening åt arbetet för sin medarbetare. Och chefen ska veta hur han eller hon motiverar sina medarbetare.
En chef som bryr sig om lägger sig i, också sådana frågor som ofta upplevs som personliga – familj, fritid, hälsa och ekonomi.
”Många chefer är rädda att ställa personliga frågor. Jag brukar säga att man ska ställa personliga frågor, det uppskattas. Men aldrig privata frågor, för då är du illa ute.”
Att fråga om personen upplever sig ha stöd av familj och vänner är en helt annan sak än att kommentera ett rykte om att personen har problem på hemmaplan. Frågor om privatekonomi kan också behöva diskuteras, särskilt bland unga medarbetare.
”Många erkänner att de inte har kontroll över sin privatekonomi och att de därför mår dåligt och sover dåligt. Situationen lättar om en förstående chef kan hjälpa en hitta en kurs där man lär sig lägga upp en hushållsbudget.”
Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Skriftly!
Heidi Furu text
Karl Vilhjálmsson foto
