Under sommarens värmebölja kunde en liten värmepump vid handleden ha gjort livet snäppet drägligare.
Det hävdar fyra forskare och tidigare elever vid Massachusetts Institute of Technology, som är i färd med att utveckla Wristify. Prototypen liknar ett armbandsur, men har i stället för klockan en kylfläns som i pulser kyler huden.
Idén bygger på hur kroppen uppfattar temperaturförändringar. En av uppfinnarna, tidigare MIT-eleven Sam Shames fann att när vi doppar tån i sjön ofta finner vattnet hiskeligt kallt, men att vi snart vänjer oss och upplever det som skönt.
”Huden fungerar inte som en termometer, upplevelsen är åtminstone till en del snarare känslomässig”, säger Shames.
Genom att bara värma – eller kyla – en del av kroppen upplever vi en mer omfattande temperaturförändring. Tänk dig hur en handduk doppad i kallt vatten och placerad på pannan kan ge lustkänslor under de hetaste sommardagarna.
Shames har tillsammans med Mike Gibson, David Cohen-Tanugi och Matt Smith, alla tidigare elever eller doktorander vid MIT, funnit att man genom att i pulser kyla handleden på försökspersoner kan framkalla en svalkande lustkänsla i hela kroppen.
”Den vanligaste reaktionen är ett leende”, säger Shames.
Energisparande. Grundarna bakom Wristify anser sig ha tagit fram något mycket viktigare än bara en kul pryl för att framkalla isolerade leenden. Idén vann 10 000 dollar som första pris i en årlig MIT-tävling sponsrad av Saint Gobain, BP och Dow Chemical.
Wristify påpekar att luftkonditionering svarar för 16,5 procent av USA:s totala energikonsumtion. Detta i ett land där 87 procent av hushållen har luftkonditionering.
Samtidigt understryker bolaget att bara 11 respektive 2 procent av hushållen i hetare länder som Brasilien och Indien har luftkonditionering. Om den ekonomiska utvecklingen fortsätter i dessa länder hägrar en svårlöst energikris. De fyra grundarna ser Wristify som ett mer ekonomiskt alternativ.
Tävlingen som Wristify vann hade precis ekologisk hållbarhet som tema.
Fem sekunder. Uppfinnarna har arbetat sig igenom femton prototyper och experimenterat med olika pulsintervaller för att framkalla maximal effekt.
Hittills lutar de åt en fem sekunders nedkylning med någon bråkdel av en grad, tio sekunders uppehåll och en ny cykel på fem sekunder.
De menar att kroppen kan luras att uppfatta omgivningen som någon eller några grader svalare än termometern visar. Genom att ta pauser i nedkylningen vill man hindra kroppen att vänja sig vid den svalare temperaturen.
Projektet har väckt frågor om inte tekniken riskerar att ändra kroppens naturliga reaktion mot värme, svettning. Något som i extrema fall kunde leda till överhettning.
Men Wristifys VD Matthew Smith svarar på Forums fråga att tekniken inte ger några medicinska bieffekter.
Shames hävdar att en byggnad kan spara hundratals kilowattimmar per månad om temperaturen inomhus kan tillåtas vara en grad varmare på sommaren, eller en grad kallare på vintern. Wristify kan nämligen också anpassas till att få kroppen att uppleva värme då omgivningen är kall.
Värmepump. Wristify existerar ännu enbart som relativt klumpig prototyp.
Tekniskt bygger den på Peltiereffekten, som resulterar i en termoelektrisk värmepump som värmer på ena sidan och kyler på den andra, då likström passerar mellan olika metaller eller halvledare.
Partnerna har satt samman prototypen från allmänna elektroniska komponenter, samt armbandet från en falsk Rolex-klocka.
Totalt kostar delarna mindre än 50 dollar och ett litiumbatteri uppges kunna driva Wristify i åtta timmar. Prylen kan vid kontaktytan med huden åstadkomma en kyleffekt på 0,4 Celsiusgrader.
Med rätt nedkylningspulser kan människokroppen dock uppfatta det som en större temperaturförändring, på ett par grader. Företaget tror också att samma kyleffekt som i prototypen kan kan åstadkommas med en hälften mindre kontaktyta vid handleden.
Och precis som med andra teknikprylar inser de att produktens potentiella framgång på marknaden är beroende av en förfinad design som gör den bekväm och snygg att använda.
Ett möjligt tillämpningsområde är dessutom spelindustrin.
