De senaste årens ekonomiska kriser och missnöje med hur finansmarknaden ser på sitt samhällsansvar är bakgrunden till att en grupp forskare i Sverige har börjat syna gränsområdet mellan etik och ekonomi.
Vilka är bästa sätten att bedriva finansiär verksamhet med ett större samhällsansvar? De frågorna ska ett internationellt forskningsprojekt som startats och leds av Joakim Sandberg på Göteborgs universitet svara på.
Finanskrisen 2009 visade marknadskrafternas begränsningar. Det anser i alla fall Sandberg, som är docent i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, men som har en examen från handelshögskolan i botten.
”Den visade att det krävs nya sätt att tänka om finanslivet och samhällsansvar. Vi hade kanske kunnat undvika de värsta effekterna. Känslan av att något måste förändras finns, men hur?” frågar han.
”Meningen är att vi ska ge en teoretisk grund för detta med vår forskning. Vi kan säga att vi ska definiera vad som är finansiell etik. Och vi vill skapa en grund för att detta ska kunna studeras mer strukturerat på handelshögskolorna, eftersom intresset finns, men det saknas teoretiska studier att basera undervisningen på.”
Enligt Sandberg diskuteras redan de här frågorna i Sverige, men han anser att det sker osystematiskt.
”Ibland talas det om bankskatter som lösningen, ibland att bonussystemet måste förändras genom lagar, men inga lösningar har funnits än. Jag upplever i alla fall att det finns ett stort intresse för moral och etik inom branschen, trots en viss tungroddhet”, säger han.
Forskningen kommer att delas in i olika områden. Det första handlar om bonuskulturen. Där anser Sandberg att mentaliteten måste förändras.
”Vi måste komma bort från de kortsiktiga bonusarna, och hitta ett system som minskar jakten på snabba vinster. Det handlar helt enkelt om att förändra ersättningsystemet, och vår forskning ska ta fram alternativ.”
Skyddsvallar. Den andra stora frågan är vilka skyddsvallar som ska finnas vid stort risktagande.
”Om vi tittar helt objektivt på den senaste bankkraschen, så ser vi att delar av finansvärldens oansvariga handlande fick betalas av gemene man. Det kan knappast anses vara etiskt. Problemet är hur vi ska lösa detta i en marknadsekonomi. Ska enskilda personer tvingas ta mer ansvar? Är en bankskatt en lösning? Det finns många frågor att hitta svar på”, hävdar Sandberg.
Den tredje gruppen ska forska om penningpolitiken. Det ska handla om hur finansmarknaden ska stimulera ekonomin.
”Vi ska bland annat granska riksbankens alltmer politiserade roll. Sedan vill vi titta på det kontroversiella systemet där staten pumpar in pengar till finansmarknaden. Vilka alternativ finns och vilka är bäst?”
Sandberg konstaterar att ansvarsfördelning i samhället är en svår sak att hantera.
”Det kan lätt bli så att ansvaret faller mellan stolarna. Men som jag ser det är det inte säkert att finansmarknaden måste ha en så annorlunda roll, utan att det räcker med det jag kallar ett uppdaterat samhällskontrakt. Det innebär att det måste bli tydligare vilken roll finansmarknaden ska ha i samhället”, säger han.
Kristina Wallin text
Läs hela artikeln i papperstidningen
