Framtiden

Visst har vi möjligheter att påverka vårt eget öde. Men vår omgivning förändras grundläggande, vad vi än gör. Vi må drömma om den gamla goda tiden. Framtiden blir annorlunda, och där hjälper inte söta mamma.

Paasikivis kloka ord, ”All visdoms moder är att erkänna fakta”, leder till frågan jag strävar att reda ut i årets Forum-spalter: vilka faktiska förändringar är väsentliga för vår framtid? Årets tema är likt fjolårets ”Tänk själv” på två sätt. Dels baserar sig mitt val av trend på en subjektiv bedömning, dels borrar jag mig in i trenden via egna reflektioner, inte statistisk analys. Spalterna publiceras på samma Facebook-sida, ”Tänk själv”, som lanserades ifjol.

Och genom Facebook kopplar jag in ”Bli social på nätet”-spalterna, samt passar på att slå ett slag för evenemanget Ank So Me, lördagen den 3 mars 2012 i SFV-salen i Helsingfors. I en finlandssvensk ’unconference’ (www.anksome.fi) utbyter vi erfarenheter och funderar ut hur vi utnyttjar megatrender inom sociala medier och IT.

Vad är det då som håller på att ändras, sakta men säkert? Så sakta att vi nästan inte märker det, så säkert att vi inte kan undgå följderna? Märk att fullständig visshet om framtiden är fåfängt att kräva; allt kan inte förutspås lika klart som det faktum att befolkningen åldras. Stor sannolikhet räcker bra för att vägleda beslut om hur vi bäst anpassar oss till en värld som ser annorlunda ut i morgon.
Historien ger belägg för brutal närsynthet med katastrofala följder. I kejsardömet Österrike-Ungern levde man gott för hundra år sedan, men undvek att läsa tecknen i skyn. Må vi ej upprepa felet. För ändringar blir det, och stora.

Penningmarknaderna är kaotiska, men vår oro missriktad. Långsiktigt urholkas västvärldens makt, då skuldbergen till fordom ’underutvecklade’ länder växer. Försök läxa upp Kina för bristande mänskliga rättigheter eller Brasilien för skövling av regnskog, och sedan hoppas de beviljar lån för vår egen överkonsumtion.

Inkomstskillnaderna fortsätter att öka, med vaga kopplingar till rättviseaspekter och olikheter i värdeskapande. Sociala spänningar blir följden. Sådant har gått på tok för förtryckarna förr, 1789, 1848, 1914, 1989.

Även medelklassen överkonsumerar. Globalt ökar populationen som belastar miljön via stigande transportkostnader, ökat köttätande, flera bilar och flygresor. Biodiversiteten minskar. Klimatet ändras, extremt väder blir vanligt.

Informationsspridningen domineras allt mer av enskilda aktörer, allt mindre av allmänintresset. Farliga tendenser kan förnekas eller sopas under mattan av dem som tjänar på att vi reser mer, äter mer kött, konsumerar kortsiktigt.

Men allt är inte mörkt. Vi behöver knappast fortsätta få det materiellt bättre. Det gäller att anpassa sig till ett trendbrott: få av våra barn får det bättre ställt än vi haft det, rent konsumtionsmässigt. Och ingen större fara med det; ökad konsumtion har de senaste femtio åren inte ökat den subjektivt uppmätta lyckan.

Andra ljuspunkter finns också. Rökningen har minskat i västvärlden, och trenden har fortsatt trots intensiv lobbying av en snäv grupp med motsatta ekonomiska intressen. Kanske vi medvetet kan försvåra ’intressebevakningen’ för andra särgrupper, som tjänar på att vi äter och dricker ohälsosamt, rör på oss för litet, stoppar i oss onödiga mediciner, belastar miljön, överbetalar för ’intellektuell egendom’ som spontan­privatiserats på sätt som för tankarna till Sovjetunionens upplösning? Kanske förändringar inom IT inte bara behöver leda till att den stora massan övervakas av det lilla fåtalet, utan också till ökad mångfald och höjd medvetenhet om skydd av samhällets helhetsintressen?

Det här ska jag gå in på under 2012. Jag hoppas på diskussion, inom de sociala nät som IT-megatrender skapat. Just nu heter de Facebook och Linked In.

Kaj Arnö

kaj.arno.fi/megatrender