Kyld elektronik framtagen i Finland kan spela en nyckelroll i utvecklingen av framtidens kvantdatorer. Bluefors kryostater har köpare från världens alla hörn och bolaget växer så det knakar.
Kvantdatorer håller på att slå igenom på bred front och Google, IBM och Microsoft gör sitt yttersta för att bli först på bollen. Med låga räntor och mycket annat galet i världen investerar storföretagen i djupteknologi med långa avkastningsmål.
Kvantdatorer kommer med ett löfte som gör att de stora bolagen vågar satsa sina pengar på teknologin. Löftet är en oslagbar beräkningskapacitet. Även om du skalar kiselteknologin enligt Moores lag i tjugotals år så kommer du inte att uppnå den beräkningskraft som en kvantdator förväntas klara av.
En vanlig missuppfattning är ändå att kvantdatorer skulle göra de vanliga kiseldatorerna överflödiga. Det är ingen linjär utveckling med kvantteknologi som slutmål. Kvantdatorer är inga universalmaskiner som ska finnas i alla hem. Det är datorer som kommer att användas för specifika datalogiska problem och uppgifter.
Konventionella datorer som opererar med ettor och nollor är utomordentligt bra på att utföra många uppgifter. Det är osannolikt att kvantdatorer blir tillräckligt billiga och konkurrenskraftiga eftersom det krävs kylning till temperaturer nära den absoluta nollpunkten.
Det är där som det finländska framtidsföretaget Bluefors kommer in i bilden. Det är de som möjliggör utvecklingen.
När Bluefors startade 2008 hade ekonomin precis kraschat och Nokia följde samma riktning. Det var därför lätt att hitta rätt tekniska kompetenser och infrastruktur i Finland. Arvet efter Nokia lever kvar i de nya teknologiföretagen. Foto: Bluefors
Få molekyler att stanna. Det ökade intresset för kvantteknologi har fyllt orderboken för företaget Bluefors som tillverkar kryostater. Bolaget levererar ungefär en kryostat om dagen från verkstadsgolvet i Sockenbacka. Priset för en kryostat är en halv miljon euro och uppåt.
Enkelt uttryckt är kryostater monsterkylskåp med kraft att kyla ner elektronik till några milligrader över den absoluta nollpunkten.
”Grundprincipen är densamma som i ett vanligt kylskåp. Skillnaden är att vi kyler ner till kryogeniska temperaturer, det vill säga när luft och andra gaser blir till vätska. En kryostat har traditionellt varit en kanna med till exempel flytande kväve. Men nya kryostater är mer tillförlitliga och enkla att handskas med”, säger David Gunnarsson, försäljningsdirektör på Bluefors.
Temperatur är ett mått på hur mycket atomer rör sig. Vid den absoluta nollpunkten står atomerna helt stilla. Inom naturvetenskap vill man ofta ta bort det termiska bruset för att studera olika ämnen, deras egenskaper och utnyttja fysikaliska fenomen som sker vid dessa extrema temperaturer. Gunnarsson ger som exempel supraledare. Supraledare är en egenskap hos vissa material som tillåter elektrisk ström att passera utan något motstånd.
”Inom fysiken händer det väldigt mycket vid de kryogeniska temperaturerna. Många fasövergångar sker och det utnyttjas i ny teknologi. Skarpa fasövergångar gör att man med en liten signal kan få ett stort utfall. Det är så som transistorer fungerar.”
Enligt Gunnarsson har intresset för kryoteknik ökat även om industrin ser det som ett nödvändigt ont. Om man vill kunna dra nytta av framtidens beräkningskapacitet måste man kyla ner elektroniken och satsa på kvantteknologi.
Bluefors använder helium som det primära kylmedlet i sina kryostater. Helium är ett lämpligt grundämne som förblir flytande ända till absoluta nollpunkten och som blir till vätska vid fyra kelvin. Genom ett finurligt system med två olika isotoper av helium har bolaget lyckats tillverka en kryostat som är tillförlitlig och enkel att använda.
Sören Jonsson text och foto
Läs hela artikeln i papperstidningen.
