Fjärrsyn med hökens skärpa. Lidar, så kallad laser-radar, väntas stå inför en explosiv utveckling inom självkörande bilar, bland arkeologer och för att göra topografiska kartor.

Ad astra. Stjärnforskning med hjälp av laser vid Starfire Optical Range-laboratoriet på Kirtland Air Force Base I Albuquerque, New Mexico. Foto: Wikimedia

I årtionden har militären använt laser på liknande sätt som radiovågor brukas i radarn. Nyligen har civilt och kommersiellt bruk kommit med i bilden – men det handlar om mer än självkörande bilar.

Radar revolutionerade krigföring under andra världskriget och togs snart i bruk också i civila flygplan. Redan då hade vetenskapsmän diskuterat möjligheten att använda laser på samma sätt som radarn använder radio­vågor.

Återigen var det militära myndig­heter som ledde utvecklingen, men det är först på senare år vad som nu kallas lidar har tagits i bruk för en hel rad civila och kommersiella applikationer.

Forskare tror att tekniken kan stå inför en explosiv utveckling både vad gäller möjliga användningsområden och beträffande hur vanligt förekommande tekniken väntas bli. Ett fält som driver intresset är användningen för självkörande bilar. Men lidar har också under de senaste åren tagits i bruk av arkeologer och funnit spår av byggnader, försvars­anläggningar och vägar uppförda av sedan länge försvunna civilisationer.

Så ligger landet. Terräng scannad med lidar-teknik. Bild: Environment Agency Survey, UK

Upptäcker små detaljer. Radar är nu så allmänt förekommande att begreppet blivit ett eget ord. Men ursprungligen var det en förkortning av Radio Detection and Ranging. Genom att sända radiovågor och mäta hur lång tid det tar för dem att studsa tillbaka från ett objekt kan man mäta avstånd och med vilken hastighet målet rör sig. Det senaste gör tekniken till ett viktigt polisiärt hjälpmedel i polisradarn.

Radarn fungerar bra när det gäller att finna stora solida mål som flygplan eller bilar. Men tekniken begränsas av att den använder ofokuserade radiovågor.

Lidar, som står för Light Imaging Detection and Ranging, använder i stället starkt fokuserade laser­strålar. Det gör det möjligt att finna mindre objekt, eller att som Volvo nyligen förklarade, se armar och ben på en människa och genom att analysera dess position förutse personens förmodade färdriktning.

Tekniken kan fånga så små detaljer att professor Joe Shaw vid Montana State University utvecklade ett program som kunde följa vingslagen hos bin och särskilja dess rörelse från hur gräset vajar i vinden.

Potential för färre olyckor. Några av de första rapporterade olyckorna med Teslan som utnyttjat bilarnas självkörande förmåga har misslyckats i att upptäcka ett långtradarsläp. I andra fall hade olycksbilen undgått att tolka ett stillastående fordon. Sådana misstag borde kunna undgås med bättre system.

Lidartekniken lämpar sig också för att göra topografiska kartor. Ett av de tidigaste uppdragen var att mäta avstånd i rymden, och lidar användes på Nasas Apollo-färder för att kartlägga månens yta. Arkeologer är överförtjusta i dess förmåga att finna spår av urgamla civilisationer. Tidigare okända ruiner har uppdagats i Kambodja. Djungeln i Guatemala hade under århundraden gömt resterna av 61 000 byggnader från Maya­kulturen. Dr. Chris Fisher har gjort liknande fynd i Honduras och av en tidigare okänd civilisation i centrala Mexiko.

Tekniken har också använts för att skapa 3D-bilder av fornminnesmärken världen över för att underlätta restaurering i fall de skadas. Lidar används för att avbilda hela områden efter naturkatastrofer för att avgöra var de mest akuta hjälpåtgärderna måste sättas in. Det används för att mäta skogstillväxt, för att kartlägga hur klimatförändringen ändrar kustlinjen, och för att studera tjälskott.

Leif Bergström  text

Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Paperini!