Kina är först i världen med att införa en nationell digital valuta. Den väntas bland annat rubba dollarns långvariga dominans som reservvaluta. Det kan i sin tur få geopolitiska konsekvenser, skriver Forums medarbetare Stefan Lindström.
De flesta av världens centralbanker undersöker för närvarande någon form av nationell digital valuta, men Kina är det första landet som i praktiken inför den ”digitala bankyuanen” (Central Bank Digital Currency, CBDC). Valutan kommer till en början att införas i fyra kinesiska städer i samarbete med utvalda företag. Arbetarna får en del av sin lön betald i den nya valutan. CBDC är avsett att ersätta kontanter i omlopp på längre sikt. Detta kommer sannolikt att vara ett samarbete med populära betalningsplattformar som Alipay och Wechat Pay.
Men här är den kritiska skillnaden: Medan dagens privata former av digitala kontanter, som mobilbetalningar och kreditkort, är baserade på bankgaranti, så är den digitala yuanen statsgaranterad.
Införandet av CBDC är även en strategi som Kina använder för att påverka villkoren för ekonomisk diplomati och framför allt standarderna för digitala monetära system under 2020-talet. När Kina ytterligare utvecklar arkitekturen för den digitala yuanen så är Kinas nästa naturliga steg att göra den kinesiska teknologin till en global standard, precis som med dagens 5G-mobiltelefoniteknologi. Kinas avsikt är även att ersätta dollarns nuvarande dominans som reservvaluta, vilket kan ha betydande geopolitiska konsekvenser.
Yuanen marginell – tills vidare. Den amerikanska dollarn har för närvarande en unik ställning i världsekonomin. Nästan 90 procent av internationella transaktioner utförs i amerikanska dollar och cirka 61 procent av alla världens valutareserver är i amerikanska dollar. Jämförelsevis står den kinesiska yuanen bara för 2 procent av de globala betalningarna och reserverna, och används i princip endast i vissa asiatiska länder.
I årtionden har regeringarna i Kina, Indien och många andra länder försökt skapa ett alternativ till dollarns dominans, men hittills har ingen av dem, inte ens euron, haft någon större framgång. Dollarns överlägsna ställning ger USA en enorm fördel och makt – även i frågor som har lite att göra med traditionell finansiering. Bakgrunden är att företag som inte har verksamhet i USA fortfarande är beroende av det amerikanska finanssystemet eftersom deras banker är det. Anledningen till att hot om eller faktiska amerikanska ekonomiska sanktionerna är enormt kraftfulla, är dollarns unika position som global reservvaluta.
Dollarn har också varit en viktig resurs för den amerikanska inhemska marknaden, särskilt i tider av kris. Detta gäller även under rådande pandemi. Efterfrågan på den amerikanska dollarn har ökat under den nuvarande pandemin, vilket bland annat betyder att USA har kunnat låna till relativt låga räntor för att finansiera sitt räddningspaket. Den digitala valutans framväxt kommer att påverka dollarns ställning och hur individer, företag och länder agerar.
Utrikeshandeln förändras med den digitala valutan. När två företag som använder olika valutor i dag ingår ett handelsavtal bestäms handelns värde vanligtvis i dollar. Detta kräver att företagen säkrar sin valutarisk och att de behöver en bank som mellanhand. Men med en digital valuta är detta inte längre nödvändigt. Under den digitala valutans era kan en utländsk importör och en kinesisk exportör förhandla om att placera en yuan-denominerad betalning. Ett sådant decentraliserat system skulle tillåta utländska företag att ingå handelsavtal utan att dollarn används för att säkra valutakursrisken. Detta skulle kunna leda till en bredare global acceptans av Kinas digitala valuta och dess användning i dagliga transaktioner runt om i världen.
Skribenten är chef för Finlands generalkonsulat i Los Angeles och medverkar regelbundet i Forum.
Stefan Lindström text
Läs hela artikeln i papperstidningen.
