Dagligen dör 70 personer i trafiken inom EU. Det är som en förödande terrorattack varje dag. Offren är oftast lika oskyldiga, även om förövarna i trafiken saknar terroristernas onda avsikter. Den mänskliga faktorn står bakom nio dödsolyckor av tio i trafiken.
”Trots att vi satt in enorma åtgärder för att förbättra säkerheten på vägarna ser det nu ut som att dödstalen inte går att pressa lägre. Både vägar och fordon behöver digitaliseras, det är inget vi kan välja bort”, säger EU:s transportkommissionär Violeta Bulc till Forum under ett Brysselbesök.
Den dystra statistiken till trots verkar folk mer rädda för förarlösa bilar än för ovana, nonchalanta eller hetlevrade bilförare. I fartyg och flygplan har autopilot redan länge varit vardag men det är något annat när bilar, cyklister och fotgängare ska samsas i rusningstrafik.
”Det finns visserligen redan många exempel på kontrollerade miljöer där förarlösa fordon sköter transporter och fungerar väl tillsammans med människor och förarstyrda fordon. Utvecklingen kan ändå inte bygga på försök och misstag när människoliv står på spel”, konstaterar Violeta Bulc.
Trestegsraket. Hon ser många fördelar med digitaliserad trafik. En effektivare användning av bilparken kan ge både minskade avgasutsläpp och mer mänskliga stadskärnor. Förutom den förbättrade trafiksäkerheten kan förarlösa fordon också bidra med samhällsnyttiga tjänster.
”Åldringar och handikappade kan få större rörelsefrihet och livskvalitet med automatiserade fordon som tar dem från dörr till dörr.”
Enligt EU-kommissionens strategi blir det första steget att utrusta fordon i yrkestrafik med digitala hjälpmedel, som automatiska bromsar. Under andra skedet kommer manuella och automatiserade fordon att samsas i trafiken och i det tredje får vi en helautomatiserad trafik.
”Vi kan nästan dagligen läsa om olika fjärrstyrda fordon som gör nya framsteg, men de är ännu inte en del av våra dagliga liv. De flesta experter är eniga om att det kommer att ta flera decennier innan vi har helautomatiserad fordonstrafik.”
Tydliga regler behövs. Bilindustrin har redan avancerade fordon under utveckling, men finansieringen av den digitala infrastrukturen är ännu öppen. Violeta Bulc ser digitala transporter som ett högprioriterat område som bör få både investeringsanslag och tydlig juridisk reglering för att locka företag att utveckla teknik och produkter.
”Allt som är digitalt kan hackas och därför behöver vi tillsammans med industrin bygga upp robusta datasystem redan nu i forsknings- och produktutvecklingsfasen.”
Drönare är den första formen av privat fjärrstyrd trafik som blivit föremål för lagstiftning.
”Allmänheten har vädjat om regleringar i användningen av drönare, både för säkerhetens och integritetens skull. Människan måste vara viktigare än tekniken, men i rätt användning kan drönare komma till stor nytta för mänskligheten.”
Dator på hjul. Inom EU-kommissionen välkomnar man att USA-baserade datajättar som Google och Apple gett sig in i branschen för förarlös trafik, men samtidigt vill man undvika att de ägnar sig åt motsvarande monopolfasoner som de gjort inom databranschen.
”Små innovationsföretag behöver inte nödvändigtvis finansiering, men de frågar efter öppna plattformar och tillgång till data för att komma in på marknaden och kunna växa.”
Ett ännu större flöde av data aktualiserar åter frågan om integritetsskydd. Vill folk verkligen åka i fordon som ständigt registrerar var man rör sig och med vem?
”Vi har redan sett att den unga generationen ersätter våra gamla beteendemönster med nya. För mig var körkortet ett tecken på självständighet, men mina två tonåringar har inget intresse av att själva styra det fordon de färdas i. De vill vara uppkopplade med andra i stället för att själva behöva koncentrera sig på trafiken”, säger Bulc.
Johan Svenlin text
