Stefan Nyström (dipl.ing.) är vd för Solwers, ett konsultnätverk på 13 bolag inom berg- och banteknik, tunnelkonstruktion samt miljö- , väg- och markprojektering. Han har jobbat i ledande ställning bland annat vid Aaro Kohonen och Pöyry.
Du har upplevt flera konjunktursvängningar. Var ligger båten i dag?
På infrasidan har vi inte ännu sett den ’kommande svackan’ som alla pratar om. Vi är inte riktigt lika utsatta då vi består av många små bolag med starka kundrelationer. Vår flaskhals för tillväxt har varit personalbrist, men läget kan ändra. En djup recession skulle drabba också oss. Vi jobbar en del i Sverige och använder oss av utomstående konsulter i Finland, det ger en sorts buffert. Där vi har ett specialkunnande har vi ganska långa orderstockar. Inom konsultbranschen har man inte råd att hålla personal ”på hyllan”. I Finland tänker vi typiskt väldigt optimistiskt: ’ekonomiska nedgångar berör inte oss’, men sen då väl de drabbar oss så blir vi väldigt pessimistiska.
Ser du tydliga mentalitetsskillnader Finland och Sverige emellan?
Konsultbranschen är betydligt större i Sverige, och Stockholm är en av de snabbast växande storstäderna i Europa. I Finland ses konsulter tyvärr – inte alltid, men ofta – som ett nödvändigt ont som bara kostar pengar. I Sverige värdesätts i högre grad att man kan nå bättre och billigare lösningar med hjälp av konsulter. Projekteringen motsvarar cirka 5 % av investeringskostnaderna. För att göra besparingar lönar det sig att hitta de riktiga lösningarna i tidigt skede – innan tekniska lösningar har fastslagits.
Ändå är vi stolta över finländsk byggnadskonst?
Det varierar enligt projekt, men helhetskontrollen saknas ibland. Det finns många parter som gör sin egna lilla andel, sen försvinner de. Vid infrabyggen – till exempel Mechelingatan i Helsingfors – finns en massa aktörer med olika uppdrag, samordningen har inte fungerat bra. Solwers jobbar på projekteringssidan, vi gör alltså förfrågningsunderlag för entreprenadupphandlingar – men erbjuder inte byggtjänster. Vi profilerar oss som både alternativ och partner till de stora konsultbolagen, vi jobbar ofta och gärna tillsammans med dem.
Hittar ni tillräcklig kompetens?
I viss mån, men det är svårt för alla i branschen. Vårt nätverkskoncept tror vi att lockar både bolag och personal. Bolagen bibehåller identitet och varumärke, inga stora integrationsprocesser påverkar personalens trivsel och motivation. Entreprenörernas livsverk lever kvar och de kan själva fortsätta med kärnverksamheten inom sitt specialområde. Vi slipper göra omstruktureringar på den störres villkor. Effekten av koncernen uppstår genom effektivare försäljning, bredare serviceutbud och gemensamma stödfunktioner. Vår organisation är ganska platt och vi erbjuder våra nyckelpersoner delägarskap. Höga löner brukar vara ganska ineffektiva, i termer av verkningsgrad.
Ni planerar fler förvärv, efter fem i fjol?
Vi vill upprepa samma expansionsrecept på sikt i Sverige – via förvärv – främst i Stockholm eller i Göteborg. Vi tittar på lönsamma, etablerade bolag. Många av företagen som anslutit sig till oss har varit i behov av föryngring samt bolagsutveckling, såsom ibruktagande av nya verktyg – vilket kräver tillväxt och lönsamhet. Inom några år vill vi fördubbla vår omsättning till 50 miljoner euro. Norge är intressant, men kräver lokal närvaro. Lokalt kunnande och partnerskap är alltid nyckeln. Inom fem år är en börsnotering mycket tänkbar för oss. Vi har har startat en emission för personalen och allmänheten med målet att få in 1–2 miljoner euro.
Det pratas om smart och datadrivet byggande?
Nyligen anslöt sig till oss ett företag som upprätthåller en IoT-plattform genom vilken exempelvis VR:s stationer övervakas. Vid vägprojekt fotar vi och gör 3D-modeller av omgivningen med drönare, sen integreras projekteringsmodellen med modeller från omgivningen. Vi har också gjort en 3D-modell av hela Esbo och Träskända. Ett av våra mål är att kunna erbjuda projektering på distans, så att man kan rätta till situationer fort via webben. Vi kopplar ihop alla typer av data som vi mäter och följer upp. Vi har byggklossarna, nu det gäller det att författa menyn som vi presenterar för kunden. Att kombinera data med ingenjörskunskap gör helheten betydligt intressantare.
Varför brukar budget och tidtabell spricka då stat och kommun involveras i bygg?
Budgetarna är fastslagna på förhand, lite överoptimistiska i början, då man ännu inte beaktar alla detaljer. Samtidigt blir det då lättare att sätta igång med projekt. I Esbo-metroprojektet låg konsulternas kostnadsberäkning från början på över 1 miljard euro, men beställaren – alltså politikerna – ansåg att det inte borde kosta mer än 700 miljoner. Kostnadsdjävulen sitter i detaljerna. Priset bland entreprenörer beror på marknadsläget, de ser nog till att anpassa timdebitering enligt efterfrågan. Ingenjörer brukar vara mindre duktiga på att höja sina priser – de fokuserar på teknisk genomföring och kundnöjdhet – men börjar lätt pruta med sig själva när de offererar projektering!
Text: Torsten Fagerholm
