Joakim Westerlund (f. 1978), diplomingenjör i processteknik och teknologie doktor från Åbo Akademi, är ny vd för den nordiske mångkunnaren inom sprängämnesbranschen Forcit i Hangö. Han var tidigare teknisk och operativ chef för Paroc, som sedan i fjol ägs av amerikanska Owens Corning.
Du har upplevt fyra ägare under din tid på Paroc. Hurdan prägel har det satt på ditt arbete?
Det har inneburit en dynamik som på många sätt varit positiv för företaget. Verksamheten har synats från många nya och olika håll, vilket har stött en kultur av ständig förbättring. Paroc har inte vilat på lagrarna! Exitprocesser innebär också en god strategiprocess, ledningen måste ha rigorös koll på siffrorna och verksamheten.
På Paroc började du 2008, precis inför finanskrisen?
Jag kom in ett halvår innan krisen började kännas på allvar. Bygg i Finland, Norden och Baltikum gick ännu väldigt hårt, i början var fokus på pressa ut kapacitet och säkerställa leverans till en hungrig marknad. Sen skiftade fokus snabbt till effektivitet. Vi höll näsan över vattenytan också under de tuffaste tiderna. Jag lärde värdet av en god företagskultur, samt en tydlig strategi som kommuniceras väl.
Du tar språnget från en börsnoterad amerikansk jätte till ett medelstort privatägt bolag?
Fortune 500-företag har finansiell styrka, samt finslipade interna processer. Medelstora privatägda bolag kan däremot handla snabbare, ta beslut i färre steg och inta längre horisont. Ett gott samarbete med styrelsen är avgörande. Nu får jag också chans att personligen lära känna största delen av de anställda
Hur ser ni på möjligheterna inom digitalisering?
Jag har varit positivt överraskad av hur långt Forcit kommit med att via digitalisering till exempel underlätta orderhanteringen för kunder. Bolaget utvecklar också en digital plattform för att förenkla och optimera sprängningsarbete, verktyget tillåter slutanvändare att utforma, utföra och spåra hela borr- och sprängprocessen.
Forcit är ett typisk, familjeägt Mittelstand-bolag. Har ni aptit att växa och ta risker?
Drivkraften finns, kapaciteten likaså. Fokus ligger på tillväxt och utveckling, snarare än förvaltning. De senaste tio åren har bringat en stor förändring inom sprängämnessektorn. Vi har lyckats med nya satsningar på teknik, och åstadkommit tillväxt, både organiskt och via förvärv.
Du efterträder en vd som har suttit i 20 år på sin post?
Jag tror själv att jag kan hämta in många nya tänkesätt, och kombinera dem med kunskapen och kulturen inom företaget. Jag har stor respekt för hur Forcit drivits och allt som åstadkommits under 125 framgångsrika år. Men man kan aldrig ligga stilla, allt kan göras bättre i dag än i går.
Smakar man ännu på sprängämnen som del av kvalitetskontrollen?
Nej. De senaste tio åren har man gått mot emulsionsbaserade sprängämnen (som blir explosiva när de blandas på användningsstället, reds.anm.). Ett sprängämnen av bra kvalitet är pålitligt, och överraskar inte!
Hur bygger man upp en kunnig och motiverad personal?
Via öppenhet, tydlig kommunikation och en aktiv dialog med personalen. Att vara rakryggad är en annan stöttepelare, liksom att vara en god och aktiv lyssnare. Jag tror starkt på att inte nöja sig med status quo. Allt kan göras bättre, i positiv anda.
Varför har Forcit inte gått med i Hangö avloppsreningssystem?
Kvävet tas det till vara och återanvänds inom processindustrin, där det ersätter urea inom pappersbruk. Det är betydligt en bättre lösning. Utsläppen i fjol var ungefär 1 procent av miljötillståndets gräns. Svavelsyran tas också till vara.
Hur stor potential ser ni i gruvboomen?
Den är klart positiv för Forcit. Även om det är lockande att göra retoriska åsnebryggor till ”guldgruva” så är konkurrensen inom dagbrott och underjordsverksamhet tuff, tillväxten måste förtjänas och den kräver investeringar.
Sprängämnesindustrin har haft flera års medvind i och med stora infraprojekt (vägar, hamnar, köpcentrum). Mattas konjunkturen nu av?
Det råder bred konsensus att Finlands BNP-tillväxt avtar i år och nästa år, med sjuknande byggaktivitet som starkt bidragande orsak. På grov nivå korrelerar sprängsektorn med BNP, men större drivkrafter för branschen är infrastruktur, vägar, järnvägar och tunnlar snarare än husbyggande. Starka megatrender ger medvind: urbanisering, diskussion kring järnvägsförbindelser samt tunnelprojekt till Tallinn, hållbarhetsfrågor och kollektivtrafik. Dessutom krävs mineraler i elbilars ackumulatorer. Sett ur ett längre perspektiv finns starka faktorer som gynnar oss.
Ni levererar också försvarssystem och har Nato-referens. Ser ni potential i att ersätta personminor som förbjuds av Ottawa-konventionen, och märker ni av större satsningar på försvarsmateriel i Europa i och med Ukraina-läget, samt Trump-administrationen?
Jag kan inte gå in på kundsegment eftersom uppgifterna är hemliga. Men generellt ser vi klart högre aktivitet i Europa än för tio år sedan, till följd av det politiska läget. Vår huvudfokus ligger på okänsliga sprängämnen, som har fördelar inom säkerhet och logistik.
USA är en stor potentiell marknad, satsar ni strategiskt där, antingen via köp av lokala bolag, partnerskap eller produktlicensiering?
USA har inte har någon central roll i vår strategi.
