När vi läser om katastrofer och liknande drabbas vi lätt av tunnelseende. Det blockerar vårt entreprenöriella tänkande. Tunnelseendet kan dock avhjälpas med ledarskap som kombinerar tydliga och krävande mål med decentralisering.
I början av 2020 uppdagades viruset sars-cov-2 som, om man drabbas, leder till covid-19. Virusutbrottet ledde till en pandemi – en stor spridning som drabbar många individer världen över. Amerikanska Johns Hopkins Sjukhuset lade upp ett coronacenter på nätet där man kunde följa hur viruset spreds närmast lavinartat genom vårt art. Världen stannade upp. Pandemin tog uppmärksamheten från ett annat orosmoment – klimatkrisen.
De senaste åren har vi i media kunnat läsa om (1) Amazonas avskogning, (2) ökning av så kallade bushfires i Australien, (3) och radikalt minskat antal isbjörnar. Lägg därtill (4) ökad svält på grund av värme och torka. Ett nytt begrepp myntades – klimatångest, det vill säga oro för framtiden som en funktion av klimatförändring. Den sannolika frågan på mångas läppar är om det finns någon framtid.
Under årmiljoner använde våra förfäder en kombination av minne och perception – intuition för att fatta blixtsnabba beslut. Den här förmågan var nödvändig på savannen där rovdjur lurade bakom varje sten och buske. Men i vårt moderna samhälle har dessa ’impulser’ blivit mentala fallgropar som vilseleder oss. På 1950-talet infiltrerade tre amerikanska psykologer en sekt där ledaren, Dorothy Martin (1900–1992), hävdade att hon fått ett radiomeddelande från planeten Clarion om att en flod snart skulle dränka planeten Jorden. Det fanns dock en räddning. Det enda man behövde göra var var att ta bort alla metallföremål från kläderna, sälja sina tillhörigheter och sedan följa Mrs. Martin till en grotta och där vänta på ett rymdskepp! Mrs. Martin fick många anhängare.
Som av en händelse dök rymdskeppet aldrig upp, men majoriteten valde ändå att stanna i sekten. Forskarna, Leon Festinger, Henry Riecken och Stanley Schacter, inledde sin rapport som fick namnet When Prophecy fails med den numer klassiska texten:
”A man with a conviction is a hard man to change. Tell him you disagree and he turns away. Show him facts or figures and he questions your sources. Appeal to logic and he fails to see your point”.
Året efter lanserade Festinger sin teori om kognitiv dissonans som förenklat innebär att när två mentala föreställningar står i konflikt med varandra uppstår ett ångestliknande tillstånd. För att reducera olustkänslan väljer vi det alternativ som är socialt mest gångbart. Och det alternativ vi åtagit oss försvarar vi, ofta mot bättre vetande.
På 1970-talet genomförde psykologerna Amos Tversky (1937-1996) och Daniel Kahneman, känd för att 2002 erhållit priset i Ekonomi till minne av Alfred Nobel, en rad intressanta experiment om mentala fallgropar. En av deras mest uppmärksammade studier, som publicerades 1973, handlar om perception: intuition. När vårt psyke erfar samma information många gånger, då ökar risken att vi tolkar informationen som om den vore sann. 1981 publicerade de en annan intressant studie som visar hur vårt beslutsfattande påverkas av hur information om en händelse ramas in. Resultatet visar att de flesta som regel väljer det alternativ som erbjuder minst upplevd risk.
Hur ska man då agera för att undvika att falla i dessa mentala fallgropar? Inom ledarskaps- och organisationsforskning brukar man tala om målstyrning, kreativitet och beslutsfattande vilket kan sammanfattas som entreprenöriellt tänkande. Det handlar dock inte om bara om att tänka lite utanför boxen. Entreprenöriellt tänkande kräver ytterligare tre saker:
- Epistemisk vaksamhet. Det betyder att vara misstänksam mot meddelanden som är alltför storslagna. De flesta förstår att löften om guld och gröna skogar ofta har en prislapp. På samma premisser bör hot om världens undergång tas med en nyp salt.
- Numeracy. Det innebär att förlita sig på enkla fakta: 3+4=7, 1/100=1% och så vidare. Den här typen av information säger betydligt mer jämfört med relativiseringar som minska, öka, större, mindre och så vidare, som vårt psyke har svårt att hantera logiskt. Ta klimatet där de nordiska länderna satsar stort på att ’mitigera’ utsläpp av CO2. Den samlade andelen CO2 som frisätts från de nordiska är 0,5 procent av globala dito.
- Disjunktivt resonerande. Det handlar om att ta hänsyn till flera olika informationskällor och att söka efter eventuella mönster. Om någon hänvisar till en vetenskaplig studie, då finns det anledning att be avsändaren att visa flera studier som pekar i samma riktning. Just det skedde till exempel när Charles Darwin (1808–1982) och Alfred Russel Wallas (1823-1913) var för sig publicerade teorin om evolution 1859. Få trodde på deras påståenden, men efter några års vridande och vändande kunde deras teori valideras.
När vi använder den här typen av entreprenöriellt tänkande och återvänder till påståendena i inledningen, då ser vi att infektionsdödligheten av covid-19 är 0,15–0,20 procent. Att jämföra med en vanlig influensa vars infektionsdödlighet är 0,1–0,3 procent. Det högre värdet avser svåra fall. Beträffande klimatet och miljön så visar trenden: att (1) Amazonas avskogning minskat de senaste 30 åren; (2) att vildmarksbränderna i Australien visar en nedåtgående trend; (3) att det finns väldigt många isbjörnar i Arktis; (4) NASA:s fotografering av Jorden visar att Indien och Kina är grönare än på 20 år och sedan 2020 har Sahara blivit 700 000 kvadratkilometer grönare. Som grädde på moset kan nämnas att fattigdomen är rekordlåg; varje dygn de senaste 25 åren har drygt 125 000 medmänniskor tagit sig ur extrem fattigdom.
Peter Österberg text
Peter Österberg är filosofie doktor i psykologi och forskare vid Helsingfors universitet.
Läs hela artikeln i papperstidningen.
