”Då jag blir stor tänker jag bli både jurist och bankir”. Så drömmer den artificiella intelligensen, ännu i sin linda.
Torsten Fagerholm är chefredaktör för Affärsmagasinet Forum.
Kunskapsjobb och kvalifikationer på doktorsnivå utgör inte längre en vaccination mot arbetslöshet. Under 100 år av självständighet har Finland framgångsrikt exporterat papper, cellulosa samt stora, tunga maskiner. Nu då ettor och nollor (data) och tjänster tar över förskjuts tyngdpunkten inom ekonomiskt värdeskapande mot kundkännedom, användarvänlighet och ständig utveckling. Finland åker utförsbacke i den globala välfärdshierarkin.
I Storbritannien utgör tjänster 79,2 procent av BNP (2014, Världsbanken) och mer än hälften av exporten. Det handlar inte bara om banknissar och bokförare/redovisare (City of London) utan också om juridik, reklam, marknadsföring, arkitekter. Högt kvalificerade yrken.
Ännu 1948 stod brittisk industri (tillverkning, olja och gas) för 41 procent av BNP men 2013 var andelen nere i 14 procent. Alla G7-länder (Storbritannien, USA, Kanada, Tyskland, Frankrike, Italien och Japan) har genomgått samma transformation: gradvis minskad fysisk produktion och tillverkning, dock snabbast i Storbritannien.
Inget land är skyddat från automatisering, robotisering och digitalisering. I och med artificiell intelligens (AI), maskin-inlärning och neurala nätverk blir fysiska avstånd irrelevanta. Likaså raserar nätverksekonomin gamla hierarkier och tar död på portvakter.
Snart nog kan vem som helst kontakta en jurist, bokförare eller finansiell rådgivare var som helst på jorden – för en bråkdel av priserna som hittills dikterats av oligopol eller kartelliknande handelsgillen.
Medan kriterier som akademiska examina och geografisk närvaro förpassas ut i marginalen så avslöjas den stora bluffen. Vi inser att saker ofta är mycket enklare än yrkesfolk vill få dem att framstå som.
Det digitala livet gör våra liv hektiska och komplexa (även sårbara). Men samtidigt så kan tjänster som hittills har krävt en expertis, en införståddhet med professionella regler och jargong, imiteras av alltmer avancerade algoritmer. Det innebär att mycket av tanke-arbetet degraderas till monotont, automatiserat rutin-jobb.
Många yrkesgrupper vill fortfarande gömma sig bakom uppblåst facksnack, till stor del för att exkludera de oinvigda och samtidigt få insiders att känna sig både viktigare och klokare än de har substansbelägg för.
Färska segertåg hos IBM:s massiva dator-kluster Watson illustrerar hur stora delar av det tidskrävande, dyra jobbet inom exempelvis juridik och medicin kan reduceras till ett i grund och botten rätt så mekaniskt flödes-schema.
Då dessa arbetsdiagram översätts till algoritmspråk så kan de ta över våra dagliga finansiella ärenden, investeringar och pensionsbesparingar samt familjerättsliga rutin-frågor.
I vårt dagliga liv förlitar vi oss redan på algoritmer och (svag) AI i högre grad än mången inser. Då vi gör Google-sökningar, shoppar på Amazon eller konsumerar underhållning via Spotify eller Netflix styrs vi av en osynlig (rekommenderande) hand. Likaså då vi frågar virtuella personliga assistenter (Apples Siri, eller Google Now), eller då vi läser automatiskt genererade nyhetsrapporter om finans, idrott eller väder. Inom några år kan stora delar av trafiken och frakten styras av AI. För att inte tala om all ’smart’ övervakning.
Expertekonomin som föddes på 1600-talet kan vara på utdöende. Kanske snabbare än du anar. Men riskerar vi inte att bli korkade om vi lägger ut alla krävande eller tråkiga uppgifter på virtuella assistenter?
Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Skriftly!
