Brobyggnadschef Seppo Kokko på Ramboll Finland har arbetat med broprojekt i flera länder i Asien. Stationerad nära New Delhi inleder han snart sitt andra år som kontaktperson mellan företagets finländska och indiska ingenjörer.
Röken över Delhiregionen står tät när jag närmar mig det danska konsultföretaget Rambolls indiska enhet i New Delhis satellitstad Gurgaon, ett snabbt växande finans- och industricentrum med febril byggverksamhet.
I samma våning i skyskrapan finns också företagets internationella kompetenscentrum, Ramboll Engineering Center, med enheter som samarbetar med landsorganisationerna på olika håll i Europa, bland annat Finland.
”Det är ett sätt för Ramboll att smidigt kunna skapa större projektenheter kring större projekt. Här finns över 200 anställda som gör jobb för de nordiska länderna, Storbritannien, Mellanöstern och även lite för Indien”, berättar Seppo Kokko.
Han är ungefär mitt i en drygt två år lång kommendering som kontaktperson för en grupp på ungefär tio personer som främst jobbar med bro- och geoprojekt i Finland.
”Brobyggnad är inte precis ett hett ämne bland ungdomar i dag, men åtminstone jag har fått uppleva många kulturer och länder genom en rad intressanta utlandskommenderingar”, säger Kokko.
Expert och mentor. Kokkos första utlandsjobb var ett forskningsprojekt gällande renovering av gamla brostrukturer i Slovenien år 2000.
”Det projektet skiljde sig från mina senare utlandskommenderingar som har gällt utvecklingsländer och där finansiärerna vanligtvis är Världsbanken, Europeiska utvecklingsbanken eller Asiatiska utvecklingsbanken. Slovenien hade däremot egna pengar och även egen expertis”, säger Kokko.
Det första projektet i Asien gällde ett stort vägprojekt i norra Vietnam. Vid den tiden jobbade han för Finnroad som till 49 procent ägdes av dåvarande Vägaffärsverket (nuvarande Destia) och med konsultföretagen Ramboll och Sito som minoritetsägare.
”Jag var där några månader i stöten 2002 och 2003. Den första längre sejouren utomlands kom ett år senare då jag i ett två och ett halvt års tid lärde lokala ingenjörer i Pakistan hur man systematiskt granskar broar och uppgör reparationsprogram.”
Totalt samlades fakta från 7 000 broar samt 12 000 mindre kulvertar och dylikt in av sex olika inspektionsgrupper i landet.
”Det var verkligt hektiskt där och Pakistan blev som land ganska bekant under mina många arbetsresor i landet. Utgående från de uppgifter som samlades in gjorde vi sedan upp reparationsprogrammen med utgångspunkten att jobbet skulle starta med de broar där åtgärderna hade störst effekt.”
Trivs med livet. Ingenjör Sudip Kumar Swain, 28, har arbetat två år för Ramboll och jobbar för tillfället med hållfasthetsberäkningar för en bro i Esbo.
Nära ögat. Under vistelsen i Pakistan inträffade 2005 en förödande jordbävning i Kashmir som drabbade även familjen Kokkos boningsort Islamabad hårt.
”Som tur hade jag valt att inte bo i det nyaste, finaste och dyraste höghuset på orten, för det rasade ihop som ett korthus. Bland annat omkom hustrun och tre barn till en bekant svensk fredsbevarare i den olyckan. Vårt hus klarade sig utan skador och då tänkte jag med värme på dem som planerat och byggt det.”
Efter åren i Pakistan och en tid på hemmaplan bar det iväg igen till Vietnam, den här gången till landets södra delar. För amerikanska Millenium Fund var Kokko också någon månad på jobb i Georgien i ett vägbyggnadsprojekt med Finnroad som byggherre.
”Där granskade jag broritningarna och kontrollerade jobbet och hjälpte de lokala inspektörerna att granska brokonstruktionerna och planerna. Efter det hade jag ett motsvarande projekt i Armenien då jag var direkt underställd Asiatiska utvecklingsbanken.”
Trivs med livet. Ingenjör Sudip Kumar Swain, 28, har arbetat två år för Ramboll och jobbar för tillfället med hållfasthetsberäkningar för en bro i Esbo.
Kompetenta ingenjörer. År 2008 anställdes Kokko som broprojektchef på Ramboll Finland. De senaste tre åren innan han 2015 erbjöds jobbet i Indien var han chef för brobyggnadsavdelningen.
Med sin långa erfarenhet av brobyggnadsingenjörer i olika kulturer är han imponerad av den tekniska kompetensen i Indien.
”Här finns en hel del specialkunnande i exempelvis datorsimulering. Det är viktigt, eftersom all broplanering numera i praktiken görs i form av modeller, vilket kan göras kostnadseffektivt här. I 3D-modellerna ingår allt från själva brokonstruktionen till geoprojektering. Dagens grävmaskiner vet till exempel när den nått rätt djup enligt modellen.”
Ett typexempel för vad Ramboll gör i Indien är att det ska byggas två likadana broar på ett område i Finland: den ena bron kan planeras i Finland varefter man i Indien gör en datormodell som sedan med ganska små förändringar kan anpassas för den andra platsen.
”Vi har en omfattande utbildning i 3D-modellering, för det sättet att arbeta ökar i alla länder och det är brist på folk som kan uppgöra modellerna.”
Kokko berättar att på kontoret i Gurgaon arbetar högskoleutbildade ingenjörer sida vid sida med tekniker.
”Det är ganska hierarkiskt här, så att ingenjörerna räknar och teknikerna ritar enligt direktiv. Det är lite styvt och tidskrävande men det är ingen idé att försöka göra det på något annat sätt. Det är en kulturfråga som det tar tid att ändra på. Men den personal som jobbat i Finland har i överraskande hög grad anammat vårt mer jämställda sätt att arbeta.”
En annan kulturell skillnad ligger på den kreativa sidan.
”Min erfarenhet är att den tekniska utbildningen är på god nivå i Indien. Däremot är det sämre med påhittighet och mod att fatta egna beslut gällande till exempel hur man anpassar en bro till miljön. Problemet är att utbildningen i landet går ut på att man gör som man blir tillsagd.”
Moppen. Kokko bor nära arbetsplatsen och kommer ännu under sin tid i Gurgaon se den nya metron gå nästan till hemdörren.
”Jag har på nära håll följt med bygget och måste säga att det skötts professionellt.”
Trots egen chaufför från jobbets sida tar Kokko helst motorcykeln, en indisktillverkad Royal Enfield 500 Classic, till arbetet.
”Den är lämpligt retro och kallas i familjen för Moppen. Tidigt på morgonen är trafiken relativt lugn och andra tider är hastigheterna låga”, säger han och dundrar efter jobbet ut i den täta luften och horribla trafiken.
Bo Ingves, text och bild, Indien
