Var med i SvT:s program Kulturnyheterna igår kväll kl 19 och 21.20 om Nils Dardels ”Den döende Dandyn” som under nästan ett halvår framöver visas på Modernas filial i Malmö.
http://www.svtplay.se/, därefter sök på SvT Play: Kulturnyheterna.
Jag har intresserat mig för målningen alltsedan 1984 då jag gjorde ett nyhetsreportage i Rapport om att kronofogden i Eslöv tog tavlan från slottet Ousbyholm vid Ringsjön. Läs gärna om tavlans vidare öden.
Oberoende krönika Sydsvenskans ledarsida 21 november 2011 i samband med att tavlan ställdes ut förra gången i Malmö:
Rubrik: Vilda finansmän / i konstvärlden
Det var ett kärt återseende på Malmö Moderna, tidigare Rooseum, att hitta en av landets mest kända målningar, Nils Dardels målning ”Den döende dandyn”. Första gången var 1984 då jag som TV-reporter filmade den hos kronofogden i Eslöv som lyft ut den från Osbyholms slott vid Ringsjön sedan den norske skeppsredaren Anders Jahres dödsbo inte längre kunde betala räkningarna.
Över 300 miljoner obeskattade norska kronor var försvunna från Jahres konto på SEB:s huvudkontor i Kungsträdgården, de hade sänts till Hambros bank i London. Där möttes både de norska skattemyndigheterna och jag själv av kalla handen, banksekretessen.
Sir Charles Hambro påstod sig inte veta någonting, liksom högsta SEB-ledningen som tvingades vittna i Stockholms tingsrätt. Skulden växte till nästan det dubbla, en del av pengarna har nu kommit tillbaka till Norge från skatteparadiset Cayman Island.
Den döende dandyn såldes på Bukowskis auktion till det då högsta priset någonsin 3,4 miljoner kronor. Köpare var affärsmannen och konstsamlaren Fredrik Roos i ägarfamiljen till Skånska Banken, han sålde tavlan fyra år senare för 13 miljoner.
Den tidens mest hejdlöse fastighetsmagnat Hans Thulin, som börjat sin karriär som diskotekägare i Lund, bjöd ofta högst på fastigheter. Han brydde sig inte om avkastningsvärdet utan köpte efter förväntansvärdet, han intecknade alltså framtida värdestegring flera år i förväg.
Det slutade snart med en dundrande krasch bland annat med ett fastighetsbolag med det talande namnet Granaten. Dandyn var då pantsatt hos finansmannen Tomas Fischer för 10 miljoner kronor, som sålde den 1993 till Moderna i Stockholm.
Fischer hade förnyat den svenska aktiemarknaden ihop med Erik Penser. På den minsta bankirfirman som snabbt blev en av de största ringde de metodiskt upp stora aktieägare och föreslog affärer, något som tidigare knappast förekommit i Sverige.
De gick skilda vägar, Fischer köpte Författarförlaget och döpte om det till Bokförlaget Fischer som han sedan sålt, han bodde en tid på St Barthelemy, den gamla svenska kolonin i Västindien och har donerat flera värdefulla tavlor till olika museer.
Penser startade på nytt efter kraschen för Nobel Industrier och har nu egen bank med en högst egenartad fascinerande konstsamling på kontoret, sedlar från många länder, bioaffischer som påminner om början av hans karriär som biografvaktmästare i Eslöv och gamla numera avskaffade aktiebrev.
Ett av Sveriges finaste konstmuseer Thielska galleriet på Djurgården i Stockholm var finansmannen Ernest Thiels bostad med konstsamling. Men han hamnade på obestånd på 1920-talet och staten tog över. Rooseums pengar tog slut för några år sedan men staten ställde upp igen och driver nu viaModerna i Stockholm konsthallen i den gamla elverksbyggnaden med stöd av Malmö Stad och Region Skåne.
I en tid när anställda VD:ar köper lyxvillor för tiotals miljoner på den börsnoterade arbetsgivarens bekostnad är det en glädje att istället tänka på vilda finansmän som köpte konst för egna pengar, även om en del inte hade råd.
