Vi måste hacka kursplanen för naturvetare och ingenjörer

Efter att den digitala ekonomin upplevt en lång smekmånad har den mörka sidan av internet, sociala medier och ”Big Tech” (teknikjättar) blivit alltmer uppenbar de senaste åren. Det som är bra för företag online är inte nödvändigtvis nyttigt för individer eller för samhällen. Big Tech-plattformar gör det enkelt att manipulera opinioner, spy ut hat och uppvigla till våld.

Mitchell Baker är grundare och ordförande i Mozilla Foundation
och Mozilla Corporation.

Vi inbillade oss en gång naivt att allmän tillgång till webben oundvikligen skulle demokratisera tillgången till information. I dag oroar vi oss för uppkomsten av en ”beroendeekonomi” som är skadlig för alla. Vad kan vi göra för att stödja en mer human, etisk och effektiv teknik?

Genomsyrad av humaniora och samhällsvetenskap. Ett sätt att hantera problemet på ett systemiskt sätt är att reformera utbildningen inom natur- och ingenjörsvetenskap, inklusive teknik och matematik. Beslutsfattare världen över fokuserar redan på att öka antalet examina inom natur- och ingenjörsvetenskap, samt mångfalden bland studenterna. Men vi bör också utöka omfattningen av utbildningarna, för att säkerställa att eleverna lär sig att bedöma och svara på de sociala, ekonomiska och politiska konsekvenserna som deras arbete har.

Detta innebär inte att lägga till existerande humanistiska eller samhällsvetenskapliga kurser till kursplanen för naturvetare eller ingenjörer. Snarare kommer det att kräva att man utvecklar en helt ny läroplan som ger nästa generations tekniker, ingenjörer, naturvetare och matematiker de formella grunderna – inklusive delad begreppsapparat och intellektuella ramar – för att på makronivå beakta de samhälleliga effekterna av sina handlingar. Utan en sådan ram kommer klyftan bara att växa mellan löftet hos innovationer å ena sidan och den faktiska mänskliga erfarenheten å den andra.

Teknisk etik. Lyckligtvis bär denna revolution inom utbildningen redan sin första frukt. Vissa universitet lägger till kurser i etik i läroplanen för naturvetare och ingenjörer. Stanford University, med sina starka band till teknikindustrin, har nyligen lagt till kurser med ämnen som ”Etik, statsmakt och teknologisk förändring” samt ”Datorer, etik och politik”.

Stanford har också nyligen lanserat ett nytt människo-centrerat AI-initiativ där man medger att ”AI-utvecklingen bör sammankopplas med en fortlöpande studie av dess inverkan på det mänskliga samhället”. I fjol lanserade Cornell det så kallade Milstein-programmet för teknik och mänskligheten.

Dessa tidiga initiativ kan fungera som viktiga testmarker för nya läroplaner och metoder. Men en sann förändring äger rum först då alla utbildningar i natur- och ingenjörsvetenskap ger eleverna verktyg som de behöver för att trovärdigt bedöma inverkan av sitt arbete på mänskligheten.

Naturligtvis måste vi först veta vilka dessa effektiva verktyg egentligen är. Därför är fortlöpande experimenterande nödvändigt.

Datavetare i skuggan. Casey Fiesler, biträdande professor vid institutionen för informationsvetenskap vid University of Colorado, Boulder, idkar precis sådana experiment genom crowdsourcade kursplaner inriktade på teknisk etik. Den växande databasen (https://tinyurl.com/yc74sdpe) innehåller redan mer än 200 olika läroplaner från universitet runt om i världen. Ändå lärs bara en fjärdedel av dessa kurser ut vid datavetenskapsfakulteter. Resten erbjuds inom områden som juridik, filosofi och kommunikation, vilket innebär att kurserna inte skräddarsys för natur- och ingenjörsvetenskapsrelaterade utmaningar.

Ännu viktigare är det att påminna sig om att dylika fristående kurser inte är idealiska. Ett bättre tillvägagångssätt, som Fiesler själv instämmer med, vore att fokusera på att integrera etik i vardagspraxis hos naturvetare och ingenjörer.

Detta är målet för Responsible Computer Science Challenge, som nyss lanserades av Omidyar Network, Schmidt Futures, Craig Newmark Philanthropies och Mozilla. Utmaningen, som pågår i två år, är tänkt att uppmuntra professorer i datavetenskap att integrera etik i sin läroplan, så att studenter kan få en djupare förståelse för hur teknik påverkar mänskligheten.

Detta är ett bra första steg, men en hel del återstår att göra. Även om det är förnuftigt att sätta fokus på etik, så saknas ännu liknande initiativ inom ett brett spektrum av vetenskapsområden såsom ekonomi, psykologi och övrig humaniora.

Att utvidga naturvetar- och ingenjörsutbildningarna med bredare reflektioner kan öppna för en omfattande och långsiktig strategi i syfte att säkerställa att tekniken bidrar positivt till samhället. Det måste också omfatta förändringar av till exempel affärsmodeller, incitament, innovationsstrategier och regelverk – förändringar som bör drivas av personer vars utbildning har förberett dem att ta itu med effekterna av sitt arbete på oss andra.

Copyright: Project Syndicate, 2019.

www.project-syndicate.org