De strängare regler som påförs bankerna är nödvändiga. Nu måste bara finjusteringen blir den rätta, säger Nordeas Casper von Koskull, som under sin långa bankkarriär har hunnit uppleva många kriser. ”Vi måste minnas att marknaderna repar sig och kommer tillbaka. Gör vi de rätta sakerna så kan vi undvika nya kriser.”
Efter de senaste årens turbulens i världsekonomin, ser vi ut att gå mot en period av ökad reglering av finansvärlden. Med regelverk som Basel III ställs nya krav på bankerna i form av större buffertar och bättre kapitalisering.
För bankvärlden innebär detta en stor omställning. Casper von Koskull som leder Nordeas wholesale-avdelning för storkunderna, säger att de pågående förändringarna är de största som inträffat i branschen sedan 1930-talet.
Att någonting måste göras anser han vara klart, men han varnar samtidigt för att gå för långt i regleringsivern.
”Det är uppenbart att vi måste bygga ett mera hållbart finans- och banksystem. Lite tillspetsat kan man säga att vi nu har haft ett system där bubblor bildas och spricker, problemen faller på bankerna, vilka i sin tur faller på samhället och skattebetalarna. Så kan vi inte ha det. Samhällets svar är då att införa nya regelverk, bankerna måste ha mer likvida medel och stabilare finansieringsstruktur, utlåning och inlåning ska vara i bättre balans.”
För bankerna är den ökade regleringen ingen billig historia. Enligt von Koskull måste Nordea därför nu bli ännu effektivare så att banken kan absorbera en del av tilläggskostnaderna i stället för att föra över allt på kunderna.
”Vi talar om verkligt stora kostnader. Men i mina ögon är dessa kostnader trots allt små jämfört med att ha ett system som med jämna mellanrum hamnar i kris. Kostnader kan inte heller mätas enbart i pengar, i vissa länder kanske vi förlorar en eller två generationer.”
Han säger att bankerna naturligvis ska ta sitt ansvar men påminner samtidigt om att man inte kan skylla alla problem på dem, eftersom det är hela systemet som inte har fungerat.
Rent allmänt säger von Koskull att modellen med högre kapitalkrav i och för sig är bra. Men kalibreringen, finjusteringen, är ett svårt jobb. Går man för långt är risken att man stryper bankernas möjligheter att stödja ekonomin i samhället. Enligt von Koskull har bankerna nämligen en viktig samhällsroll som ofta glöms bort i kritiken över bonusprogram och stora vinster.
”Jag kan förstå att bankerna inte alltid är populära, och för egen del behöver jag inga sympatier, men det är fel att glömma bankernas samhällsroll. I fjol hade vi två miljoner kundrådgivningssessioner och 1,3 miljarder korttransaktioner. Vi lånar ut 180 miljarder euro i företagslån och 130 miljarder i bostadslån. Vi försöker hjälpa våra kunder att uppfylla sina drömmar.”
Finansvärlden i London City, där von Koskull jobbade i många år, framställs ofta som en tuff och intensiv miljö. von Koskull säger att det kanske finns en extra intensitet i London och New York som saknas i andra huvudstäders finansliv, men mest är schablonbilden en myt. Så stor är skillnaden inte.
Hans tidigare arbetsgivare Goldman Sachs och andra investmentbanker har ofta fått bära skulden för finanskrisen. von Koskull medger att allt inte har varit rätt, inte strukturen och inte verksamheten till alla delar. Men helt berättigad är kritiken inte.
”Visst ska finansbranschen ta sitt ansvar och lära sig av det som har hänt. Ändå ligger det mycket populism i beskyllningarna, Goldman Sachs har inte större skuld än många andra. Att just den banken ofta lyfts fram beror på att den varit så framgångsrik”, menar han.
Det var under studietiden på handelshögskolan som intresset för finansbranschen vaknade hos von Koskull. Men den fortsatta karriären har ofta styrts av tillfälligheter.
”När jag har fått en möjlighet så har jag tagit den. Men jag har tyckt om det jag har gjort.”
Och många kriser har han hunnit uppleva. Som ung bankir flyttade han första gången till London sommaren 1987 och bara ett par månader senare, i oktober, kom Black Monday när aktiebörserna världen över rasade. I början på 1990-talet när von Koskull befann sig i USA var det finanskris också där. 1998 fick han erfara Asienkrisen och sedan kom telekombubblan.
”Mot bakgrund av alla de här erfarenheterna tror jag att det vi gör nu är rätt, att vi bygger ett starkare system. Man måste minnas att marknaderna repar sig och kommer tillbaka, man får inte tappa hoppet. Gör vi rätta saker så kommer vi vidare och undviker förhoppningsvis nya kriser.”
Läs intervjun i sin helhet i papperstidningen.
PROFIL
Casper von Koskull
Född: 1960
Familj: Fru och två barn, en 21-årig son och 18-årig dotter.
Utbildning: Ekonomie magister från finska handelshögskolan i Helsingfors.
Karriär: 1998–2010 olika ledande befattningar på Goldman Sachs i London. 1994–1998 USB i London, 1992–1994 Citibank i Frankfurt, dessförinnan bl.a. Citibank i London och Helsingfors.
På fritiden: golf, segling, jakt, skidlöpning.
Patrik Harald, text
Karl Vilhjálmsson, foto
