Kanarieöarna är så mycket mer än sandstränder och paraplydrinkar. Det budskapet kan man med viss regelbundenhet läsa i olika resereportage. Ja, Kanarieöarna lämpar sig också väl som studieobjekt för omställningen från fossila energikällor till förnybara.
Det ter sig paradoxalt att en ögrupp, som årligen med försäljningsargumenten sol, vind och vatten lockar till sig 14 miljoner turister, inte utnyttjar samma naturkrafter för elproduktion. På Kanarieöarna finns dessutom viss vulkanisk verksamhet och möjligheterna att utvinna värme från underjorden är goda. Ändå importeras i dag 99 procent av ögruppens primärenergi i form av olja.
”Vår analys visar att förnybara energikällor kan täcka Kanarieöarnas totala energibehov för kraft, värme och transport med den teknik som är tillgänglig i dag”, konstaterar forskarna Sonja Simon och Hans Christian Gils vid tyska forskningsinstitutet DLR (Deutsche Zentrum für Luft- und Raumfart).
Enligt studien har Kanarieöarna goda möjligheter att göra sig helt och hållet självförsörjande senast år 2050 med hjälp av förnybara energikällor. Med en stegvis omställning till grön energiteknik skulle man få man ner ögruppens koldioxidutsläpp med 48 procent fram till 2030 och med 100 procent till 2050.
Oljepengar i sjön. Och investeringarna skulle betala sig tillbaka med ränta. Enligt forskarna skulle omställningen från fossilt till förnybart förutsätta investeringar på omkring 20 miljarder euro, medan inbesparingarna i oljekostnader under samma tidsperiod beräknas uppgå till 42 miljarder.
”Enligt våra beräkningar skulle hela investeringen täckas upp av de pengar som annars skulle gå till inköp av olja. Dessutom skulle överskottet räcka till att bygga ut stödande infrastruktur, som energilagringssystem och leveranssäkrare elnät”, säger Sonja Simon.
Forskarna vågar sig till och med på att förutse vad en kilowattimme kostar att producera 2050. Enligt rapporten beräknas en kWh producerad med förnybara källor kosta omkring 0,17 euro, medan en fossilt producerad kWh antas kosta 0,23 euro.
För att få den mest kostnadseffektiva kraftverksparken på ögruppen, med den största produktionspotentialen, föreslår forskarna en mix bestående av solenergi till 37 procent, vindkraft till 31 procent, bergvärme 29 till procent och biomassa 3 till procent.
”Med insatser som förbättrar energieffektiviteten kan förbrukningen minska med 37 procent utan att varken tillförlitlighet eller bekvämlighet lider.”
Behöver lagring. För att elnäten på Kanarieöarna ska klara av 2050-visionen och stå emot olika störningar behöver de sju huvudöarna kopplas ihop. Ett integrerat elnät gör också behovet av lagringskapacitet mindre. Hittills är endast öarna Lanzarote och Fuerteventura ihopkopplade med elkablar längs havsbottnen, men nätoperatören Red Electrica de Espana har planer på att förena Teneriffa med Gomera och Fuerteventura med Gran Canaria.
Att matcha utbud och efterfrågan på el har visat sig vara en svår nöt när de väderberoende förnybara energikällorna ökat sina andelar av elproduktionen. På Kanarieöarna sätter dessutom den stora variationen i turistströmmarna sina krav. När det är högsäsong går luftkonditionering och uppvärmning för fullt på olika tider av dygnet. I omställningen kommer trafiken att gå från olja till el, vilket kommer att öka elbehovet nattetid när bussar, bilar och mopeder ska ladda batterierna. Den allmänt spridda räckviddsångest, som hittills påverkat försäljningen av elbilar negativt i glest bebyggda länder som Finland, är inte relevant på Kanarieöarna, där avstånden är korta.
Om visionen blir verklighet återstår att se. En annan intressant fråga är hur turisterna kommer att ta sig över havet till Kanarieöarna år 2050 – fossilt eller förnybart?
Johan Svenlin text
