Thesleff är finländaren som egentligen aldrig har bott i Finland. Han hade inte ens fyllt ett då familjen flyttade ut i världen. Han har bott i Belgien, Argentina, Spanien, USA, Sverige och England och talar sex olika språk. Han kallar sig själv världsmedborgare.
Rikssvenskan han talar kommer från Luleå i norra Sverige där familjen bodde i fyra år. Pappan var vice president för bland annat Procter & Gamble och Kellogg’s vilket tog familjen på äventyr runt jorden. Grunden till den amerikanska engelskan fick han från TASIS, den privata amerikanska internatskolan i England, där han började som fjortonåring. Universitetet gick han i USA.
”Jag kunde ingen engelska då jag kom till Wilmslow utanför Manchester i norra England. Vi flyttade dit från Belgien så jag talade bara franska, svenska och finska. Det enda engelska ord jag kunde var ’toilet’. Det tog ett tag att lära sig”, säger Thesleff och skrattar.
Om upplevelsen satt några djupare spår berättar inte historien, däremot är Thesleff säker på en sak.
”Den viktigaste färdigheten är språk. Att höra många olika språk som liten är tongivande och ger dig nytta för resten av livet. Den andra viktigaste färdigheten är matematik.”
Efter studenten i London kallades han till armén i Finland och meningen var att han skulle börja i Dragsvik 1992. Det kom dock ett hinder på vägen. Recessionen. Staten bekostar uppehället för utomlandsfinländare som gör sin värnplikt och saknar permanent adress i Finland – vilket var fallet för Thesleffs. Han slapp militärtjänstgöringen helt och hållet då staten ansåg att de inte hade råd att inkvartera honom på hotell.
”Det var ju lite trist. Så jag åkte istället till USA på ett sportstipendium. Jag spelade ishockey, var ganska högt rankad och hade spelat professionellt sedan 16-års ålder i London. Jag spelade också rugby och amerikansk fotboll.”
Framgångarna tackar han främst sin far för.
”Jag har jobbat mycket med pappa och lärt mig många businessknep av honom. Han är hyperintelligent. Han tänker alltid steget före alla andra.”
Både pappa Peter och systern Ira bor idag i London. Mamma gick bort ifjol.
”Jag har en hel del släkt i Finland. Men nu då min mamma inte finns längre så är jag där högst en eller två gånger per år. Inom min bransch händer det inte så mycket där just nu.”
Markus Thesleff är entreprenören bakom världskända klubbar och restauranger som Okku i Dubai, Pangaea i New York och Maya i London.
Restaurangtrollkarl. Markus Thesleff startade sin första restaurang som 25-åring i New York.
Den prisrosade privata nattklubben Pangaea blev snabbt stället för celebriteter som Justin Timberlake och hans polare.
Då Pangaea öppnade i London året därpå fick man lämplig publicitet då brittiska prins Harry pucklade till paparazzin utanför entrén. Några år senare kom en ny privat exklusiv klubb, Aviva, och nattklubben Maya i London med gästlistan full av namn som Robbie Williams, J-Lo, Alexander McQueen, Sienna Miller, Rihanna och Lady GaGa. Och så har det fortsatt.
Thesleffs restaurangimperium är globalt. I Dubai drivs verksamheten via boutique hospitality-bolaget Whissle där Thesleff agerar spindeln i nätet. Han startar upp restauranger och nattklubbar och fungerar som branschkonsult.
”Jag äger ett PR-företag, sju egna restauranger och klubbar men det kommer mer. Okku sköts via Whissle som jag äger tillsammans med min kollega och vän sen 25 år tillbaka, Ramzy Abdul-Majeed.”
Thesleff och Abdul-Majeed träffades i London då båda spelade i London Rugby club.
”Vi jobbar bra ihop och kompletterar varandra. Finans och siffror är hans starka sida medan jag tar hand om det operativa och kreativa. Vi lägger oss inte i varandras områden.”
Thesleff litar på sin instinkt. Att erkänna misstag är ingen prestigefråga.
”Du vet vad som är rätt så länge du är ärlig och lyssnar på dig själv. Och om du gör fel, vad är det värsta som kan hända? Folk kan förlåta misstag bara du vet vad du ska göra efteråt.”
Thesleff har träffat många mänskor med flera fina examina under bältet, men som lider av brister inom sunt förnuft samt av ett överblåst ego. Själv förespråkar han empati och kulturell kännedom.
”Ett stort ego är oftast i vägen. Det hade jag för femton år sedan. Tro mig: nog har jag fortfarande ett ego, men annorlunda. Nu handlar det om att vinna och se att folk trivs.”
Läs hela artikeln i papperstidningen eller på pekplatta!
Daniela Andersson text
Juho Aronen foto
