Nicholas Anderson är oberoende rådgivare och konsult inom finans, infrastruktur
och klimatförändring.
Exportörer och investerare borde dra fördel av valutornas kursfluktuationer över tid. Även om de omöjligt kan veta vad som kommer att hända i morgon – det vet ingen – vet de vad som hänt de senaste fem eller tio åren. När man ser på våra storföretags ledare idag, och våra eländiga exportprestationer, verkar de flesta av dem titta i helt fel riktning.
Med andra ord är det ganska klart att Ryssland är förlorad mark. De kommer inte att köpa så väldigt mycket smör av Valio, eftersom priset har fördubblats när rubelns värde halverats mot euron.
Ryssarna får nöja sig med gott ryskt smör, ifall de kan hitta det i sina butiker. Jag minns mig ha sett en stor klimp av det i Kaliningrad för några år sedan, på det jättelika täckta torget där. Det såg inte alls illa ut, om man bortsåg från flugorna och den föga rena torgdisken.
Samma sak med fisken. Ryska vetenskapsmän har upptäckt en metod att hålla norsk lax färsk på samma torg, med en särskild formel: kopiöst med svarta flugor, och fisken förvarad i grått vatten. Deras system kräver ingen is. Fisken såg bara lite grådaskig ut och luktade inte gott, men den måste ju ha varit ätlig, annars skulle man väl inte ha fått sälja den. Ryska livsmedelsmyndigheter är mycket stränga då det gäller livsmedelskvalitet. Och alla vet att svenskarna gillar surströmming…
Skenbar fördel. Många experter framhåller vilken tur det är för Sverige att vara utanför euron. Men för tio år sedan var växelkursen 9,25 SEK mot en euro. Det är den fortfarande idag. Bara under tolv korta månader 2009 föll den svenska kronan till 11,25 SEK mot euron, för att raskt klättrade tillbaka till 9,25.
Det ger en bild av utanförskapets fördelar. Kronan har generellt följt euron de senaste tio åren, och Sveriges mesta export går till EU. Svenska exportörer har knappast dragit fördel av någon devalvering av den svenska kronan. Deras styrka har varit en synnerligen diversifierad industribas, frejdig konkurrens, och en starkt inflöde av hårt jobbande invandrare som integreras snabbt.
Men tillbaka till Moskva. Att exportera till Ryssland är inte roligt idag. De har haft en så avsevärd devalvering; de lider av pressande handelssanktioner; olje- och gasintäkterna har minskat enormt; vanligt folk har fått se avsevärt skurna löner och pensioner och dessutom har landet en despotisk politisk ledning och välförgrenad korruption. Man får önska lycka till åt East Office Oy, www.eastoffice.fi, i deras försök att övertyga finska exportörer om annat… mer om detta nedan, fortsätt att läsa…
Den amerikanska marknaden är mycket intressantare för exportörer, eftersom där finns köpkraft, även om pengarna koncentreras till en ständigt smalare del av befolkningen. Rigorösa regler och ganska defensiv lagstiftning borde göra hugade exportörer försiktiga med att sälja och investera, för eventualiteten att något slår fel.
Men USA är fortfarande ett vettigt val för exportörer, med dollarn stark gentemot euron. Om du hinner, kolla Midaxos webbsajt www.midaxo.fi. Detta är ett fantastiskt finskt företag som har skapat ett effektivt mjukvarupaket i världsklass för företagsfusioner och -köp.
Kaija Katariina Erkkilä och Kalle Kilpi, de två grundarna, har utvecklat denna cloudbaserade plattform för bolag som köper upp andra bolag. De har gjort det omöjliga: fått HP som en av sina nyckelkunder – HP i USA. Det är inte småsaker!
Storbritannien ligger också väl till för exportörer genom att pundet är starkt.
Det brittiska pundet är nästan 25 procent starkare gentemot euron jämfört med toppnoteringarna 2008/2009. Finnarna har en tradition av att sälja smör dit i tunnor med saltat vatten. Det var så rederiet Effoa (namnet ursprungligen Finska Ångfartygs Aktiebolag) kom igång: med att 1884 börja skeppa smör från Hangö till Hull! Idag sysslar rederiet med att på Silja Lines båtar skeppa dansande turister mellan Estland och Finland.
Missar båten. Men den bästa platsen idag är Kina. Renminbin ligger idag cirka 40 procent över sin lägsta notering gentemot euron. Språket och kulturen är en utmaning, men det är enkelt att flyga dit med Finnair, och levnadsstandarden klättrar hela tiden uppåt.
Efter att ha tillbringat en månad i Hainan med att lära mig läsa och skriva kinesiska – efter två års pluggande med dagliga hemläxor – kan jag starkt rekommendera att satsningarna fördubblas.
Det är en marknad med otroliga möjligheter. Kineserna vill köpa våra gröna lösningar – vi behöver bara mer seniorfolk på plats för att sälja.
Så var dröjer vår kinesiska East Office? Det verkar som att våra affärsledare, från Esko Aho, ’politisk affärsman’, till Christoph Vitzhum, en ’riktig’ affärsman representerande Fazer (alfabetisk lista på 25 företag hos East Office Oy) alla missar båten den här gången, där de kurar i sin East Office och väntar på att nån ska ta ner månen åt dem…
Förresten ingår vi i en valutaunion, låt oss alltså fortsätta att sälja till andra europeiska länder. Det borde vara tämligen lätt, om man investerat i fabrikernas produktivitet. Nästa fråga är alltså: var dröjer Western Office Oy?
