En humorist gör roliga saker. En stor humorist gör saker roliga.
Gunnulf Mårtenson text
Att utge Bosses bilder i bokformat är en kulturgärning av rang. Jag kan inte gärna sitta och bläddra i tio årgångar av Forum. Bildidén är oftast en fullträff och detaljerna ska avnjutas under tystnad.
I min ungdom försökte jag en gång forska i hur humor kommer till. Jag fann en liten bok, ”Den stora humorn”, skriven av författarpseudonymen Falstaff, fakir (Axel Wallengren, 1865–1896). Den humoristiska reaktionen kommer av överraskningsmomentet. Kontrast är en annat viktig ingrediens. En rolig replik ska utsägas gravallvarligt, en allvarlig kommentar glättigt. Det mest humoristiska intrycket skapar man via tre skikt: den allvarliga kärnan ska formuleras muntert men framföras dödsallvarligt. Bosse är mästare i överraskningar och kontraster.
I en av sina romaner låter science fiction-författaren Robert A. Heinlein en datamaskin vid namn Mike ”vakna upp”, få självmedvetande och utsättas för ett test på sin mänsklighet. Testet består i att Mike får ett helt batteri med vitsar och anmodas klassificera vitsarna i kategorierna ”icke rolig”, ”rolig en gång, ”rolig många gånger”. Bosses vitsar hör till den tredje kategorin, täcks han proklamera själv. Rövarhistorierna blir bättre för varje gång jag läser dem. Fördelen i jämförelse med en talk show är att man kan ta sig god tid att uppfatta dem.
Bosses och mitt litterära/artistiska samarbete började för ett kvartssekel sedan, när Forums dåvarande chefredaktör Ragnhild Artimo engagerade Bosse att illustrera mina kolumner. Budskapet i bilden motsade ofta texten. Mina kolumner blev sedan sammanställda i krönikeform och jag skrev: ”Tack vare Bosse Österbergs teckningar har dessa kompakta kolumner en och annan läsare.” Men Bosse behöver ingen annan som kolumnist. Han är det själv!
Bosses nyskapade finlandssvenska ord kanske inte tränger sig ända fram till Svenska akademiens ordbok, men är ett nöje för läsaren. Skribenten gör sig ärlighetsbemödanden. Bosse påstår sig vara motionssparande. Man förstår genast vilket illa man gör med en mobbiltelefon. Skogsteknikern ser världen träddimensionell. Flyttfåglarna är säsongsvikare. En bokstav till eller ifrån gör kullerbyttor med orden.
När jag läser boken associerar jag till filmen ”Hundraåringen som försvann.” Det tog mig mer än en kvart innan jag begrep att filmen var en fars. ”Fågel eller fisk” är uppenbart menad som ett gyckel med vardagen. Och jag tror läsbehållningen är större ifall läsaren vet det på förhand.
Först har man svårt att uppfatta om det finns en röd tråd i bilderna och kåserierna. Men när man läst slut står det klart att den röda tråden precis är frågeställningen: fågel eller fisk? Så många absurda varelser möter Bosse, men jag ska inte avslöja dem.
Fågel eller fisk utgör den ”fjärde bok i en trilogi”, ett sammelverk med Bosses Forum-teckningar från 2009–2017 plus nyförfattad text därtill. Finns att köpa på Akademiska Bokhandeln, Kungsbokhandeln i Ekenäs samt Gros bokhandel i Vasa. Kan även beställas genom att mejla info@boklund.fi.
