För fem år sedan träffade jag en man som hade fått synen ”tillbaka” tack vare ett mikrochip i ögat. Han var otroligt entusiastisk när han berättade om upplevelsen. Till historien hör att det bara var ett kliniskt försök och att universitetet därför var tvunget att operera bort elektroniken efter experimentet. När jag träffade honom såg han ingenting, men han var ändå glad att ha fått vara med om ett vetenskapligt framsteg. Han var inte med i experimentet för att få synen tillbaka. Han deltog i experimentet för att tjäna vetenskapen och tänja på de vetenskapliga gränserna.
Så här i coronatider har det blivit tydligt att grundforskning är förutsättningen för att människan ska förstå sig på sin omvärld och kunna kämpa emot oförutsägbara händelser. Vetenskapen upplever en renässans efter regeringen Juha Sipiläs (C) nedskärningspolitik. Samtidigt finns det förstås stora ekonomiska hål att fylla på grund av coronapandemin. Kommuner, länder och EU gör sitt bästa för att spela två parti av Whac-A-Mole samtidigt. Med ena handen försöker man hindra coronautbrotten att bli för många och med den andra handen försöker man hindra permitteringarna, uppsägningarna och konkurserna att bli för många.
En som har pengar att satsa på galna experiment är visionären och Teslamannen Elon Musk. Rymden stillar inte hans nyfikenhet, nu har han också gett sig in i bioniken, det vill säga att efterapa biologiska funktioner med elektronik. Under en uppmärksammad presskonferens i slutet av augusti förevisade han ett implantat som kan opereras in i hjärnan och läsa av och stimulera olika funktioner. Ett aktivitetsarmband för hjärnan, som han så smålustigt beskrev tekniken.
Under presskonferensen förevisar Musk tre grisar som har fungerat som försöksdjur i experimentet. På monitorer i salen visades aktivitetskurvor som gav utslag när grisen med implantatet bökade efter något ätbart. Implantatet opereras in med en robot och hela operationen lär bara ta någon timme. Roboten som utför operationen kan till och med undvika blodkärl och därmed behöver man inte spilla en enda droppe blod under operationen. Presskonferensen var som hämtad ur en science fiction-film.
Elon Musks dröm är att tekniken i framtiden ska kunna användas till att få förlamade att röra sig och blinda att se. Vidare säger han att han tror att man i framtiden kommer att kunna spara sina minnen och spela upp dem senare. Tanken med presskonferensen lär vara att hitta nya medarbetare till projektet, men alla experter är inte övertygade om att den här typen av hjärnforskning är framtiden. Det är helt enkelt för svårt att i realtid bearbeta och skicka signaler via nervsystemet.
Kvantteknologi som presenteras i det här numret är en annan form av grundforskning som just nu håller på att gå från teori till praktiskt användbar teknik. Användningsområdet för kvantdatorer är inte förutbestämt. Det är egentligen fantasin som sätter gränser för vad teknologin kan användas till om alla bitar faller på plats. En inte alltför vågad gissning är att beräkningskapaciteten kommer att utnyttjas inom bioniken, så att Elon Musks hjärnimplantat blir till verklighet.
En sak som är säker är att det alltid kommer finnas människor i kö som sätter sitt hopp i vetenskapens händer – som fördomsfritt och djärvt upplåter sina ögon, öron eller hjärna för vetenskapen. Hoppas att det då är vetenskap, och inte affärsvärlden som sätter de etiska och hälsomässiga ramarna. För att citera den fiktiva matematikern Ian Malcolms munhugg med den galne visionären John Hammond i Jurassic Park. ”Jag tror inte att du ger oss den ära vi är värda. Våra vetenskapsmän har gjort saker som ingen någonsin gjort förut”, säger Hammond, och får då Malcolms berömda svar: ”Era vetenskapsmän var så upptagna med huruvida de kunde göra det att de glömde fråga sig om de borde.”
Sören Jonsson är chefredaktör för Forum.
