Det förblir en öppen och omtvistad fråga för politiker, bilbranschen, motorjournalister med flera vad som är det minst miljöbelastande och mest kostnadseffektiva drivmedlet.
El, vätgas, biodiesel, etanol eller biogas? Vägvalet får den största betydelse för miljön, men också för samhällsekonomin. Hittills hålls alla utgångar öppna. Problemet för bilbranschen är att inte låsa fast sig i alltför stora investeringar i en teknik som kanske förlorar slaget om framtiden.
I Brasilien är valet lätt med odling av sockerrör som konverteras till etanol. I Sverige har lantbrukarrörelsens miljardinvesteringar i kronor i Norrköping baserade på vete till etanol blivit ett ekonomiskt fiasko. Det förvärrades av att statens inledande subventioner efter några få år övergick till en beskattning som gjorde etanol dyrare än till och med bensin.
Skånska grödor i tanken. Nu pågår en omfattande utbyggnad av anläggningar för biodiesel som främst använder avfall från jordbruket och överbliven mat, bland annat slakteriavfall.
Förra året omvandlades ett nedlagt sockerbruk i Jordberga mellan Trelleborg och Malmö till Sveriges största biogasanläggning som baseras på grödor från det skånska jordbruket. De två tyska bolagen Nordic Sugar och Eon elkraft är delägare. Biogasen pumpas in i den västsvenska naturgasledningen som huvudsakligen drivs med dansk gas. En del används efter uppgradering som fordonsgas med över 200 tankställen runt om i Sverige, men främst för tunga lastbilar och bussar.
Från källa till avgasrör. Den långsiktigt dominerande lösningen ser av allt att döma ut att bli elbilar drivna antingen med batterier eller vätgas. I affärstidningen Dagens Industri (3 februari) lyfte den ledande biljournalisten Håkan Matson fram tre olika amerikanska forskningsrapporter som bedömde för- och nackdelar med de båda metoderna ur miljösynpunkt:
1. Statliga Oak Ridge National Laboratory i Tennessee, har jämfört bilar drivna av naturgas med vätgas, utsläppen blir motsvarande 175 gram koldioxid per kilometer räknat från källan till avgasrör.
Batterier laddade med el från genomsnittlig amerikansk energimix ger 150 gram/km. Om elen skulle komma enbart från kolkraftverk blir utsläppen 240 gram.
2. Stanford University i Kalifornien tillsammans med Münchens tekniska universitet anser batteribilen vara klart bäst. Men rapporten grundas på hur den lilla staden Los Altos Hills i Kalifornien med 8 000 invånare (räknas som en av de rikaste i USA) väntas se ut om 10–20 år. Möjligheten att lagra solenergi i vätgas väntas inte ge något större värde.
3. Argonne National Laboratory i Illinois (som likt Oak Ridge National Laboratory ovan är kopplat till USA:s energidepartement) dömde våren 2016 oavgjort mellan batterier och vätgas, detta om energin kom från naturgas, cirka 160 gram/km. Om batterierna laddas från kolkraft cirka 315 gram, från kärnkraft så lite som 4 gram, från vattenkraft drygt 1 gram.
Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Skriftly!
Henric Borgström text
